Jockes Tankar

Jag återkommer snart

2006-07-04T14:43:00.000+02:00

Jag har de senaste månderna prioriterat ner mitt bloggande vilket flera har noterat. Men under denna semester (Se bild) kommer jag att återuppta bloggandet men i ett annat forum och med en ny blogg. Vi hörs!

Barn och idrott – Vart är vi på väg?

2006-05-05T14:14:00.000+02:00

Ett ständigt återkommande ämne är barn och idrott. Under de senaste åren har folkhälsoexperter slagit fast att barn rör sig på tok för lite och en orsak är att idrott i skolan inte längre har hög status och att spontanaktiviteter såsom lek ute och andra fysiska aktiviteter ersatts med sittande framför datorn.
Självklart kan vi inte skylla barns ökade ohälsa på sittande framför datorn. Ökad fetma och dålig kondition ibland barn beror på så mycket mer. Faktum är att intresset för idrott i organiserad form inte minskat ibland barn, troligtvis är det tvärtom. Som aktiv idrottsledare inom fotbollen har vi sett andra problem som påverkar barns intresse och möjligheter. Eftersom jag är uppväxt i en mindre tätort i Dalarna så har jag aldrig spelat fotboll på grusplan. Redan som barn hade vi tillgång till perfekt gräsplan både ner vid Gullängen som var byns idrottsplats samt på skolan. På vår och höst fanns det knappt en rast som inte ägnades åt idrott och då fotboll. I de större städerna är gräsplaner inte möjligt och om det finns gräsplaner så är det sällsynt att barn och ungdomar får träning och matchtider på den.

Om vi ser på antalet utövare inom fotbollen så ska Stockholmsområdet stå för ca 14 procent av landets återväxt inom dam och herrfotbollen. Idag är siffran någonstans kring 7 procent. Vad beror det på? Varför kan inte storstäderna får fram lika många bra spelare som landsbygden rent procentuellt? Det är knappast en slump.

Tillgången till bra planer och träningstider spelar givetvis en stor roll och detta är möjligt på landsbygden men inte i städerna. Men största skillnaden är möjligheten till spontanidrott som är betydligt bättre på landsbygden än i städerna. Där jag växte upp fanns både en idrottshall, elljusspår, fotbollsplan, hockeyrink m.m. runt omkring skolan så det fanns stora möjligheter att på raster aktivera sig. Hockeyrinken kanske inte höll bästa kvalité men det var trots allt en hockeyrink. En annan faktor är att många idrottsföreningar i Stockholmsområdet prioriterar seniorer och elitsatsning framför den generella barn och ungdomsverksamheten. Detta syns tydligt när det gäller träningstider och access till de olika faciliteterna. Jag menar inte att detta är fel utan att snedvridningen är alldeles för stor.

Bristen på tydliga policys kring barn och ungdomsidrott samt synen på tjejer och killar är ett problem som lever kvar. Kommunerna står för faciliteterna medan idrottsrörelsen för aktiviteterna. Många gånger tydliggörs inte problemen och sambanden mellan barns hälsa och möjlighet till spontantidrott eller aktiv fritid. Självklart ska tjejer ha lika stora möjligheter att utvecklas som killar men detta är långt ifrån verkligheten i många föreningar. Kommunen måste ställa krav på jämställdhet inom idrottsrörelsen samtidigt som idrott och hälsa måste få större utrymme i den kommunala politiken. Faciliteterna ska användas för olika skäl och ett av dessa är för den allmänna hälsans skull. Det område som det skurits allra mest i de senaste 20 åren är just stödet till föreningslivet vilket inkluderar idrottsrörelsen. Detta har skett samtidigt som tillströmningen av intresserade barn och ungdomar har ökat markant.

Visst är Muhammed karikatyrerna kränkande och provocerande

2006-02-02T15:16:00.000+01:00

Under de senaste veckorna har vreden ibland muslimer ökat till stormstyrka och effekterna av den breda uppslutningen bland de muslimska länderna rörande bojkott av varor har fått kännbara ekonomiska effekter för i synnerhet Danmark.
Karikatyrerna på Mohammed är en klar provokation från Jyllands-Postens sida och jag tycker att det inte är en fråga om yttrandefrihet. Bilderna handlar om att förlöjliga och nedvärdera en stor grupp av människor på ett sätt som följer ett tydligt antisemitiskt mönster och har som syfte att provocera och smutkasta det allra heligaste inom islam.
Att sedan Danmarks regeringen handlat på ett sätt som knappast kan anses taktfullt gör inte saken bättre. Att inte ta emot de muslimska ländernas representanter är förnedrande och vi bör ifrågasätta kunskapsnivån och insikten ibland danska beslutfattare.

Är kritiken mot regeringen rimlig?

2005-12-07T15:38:00.000+01:00

Att katastrofkommissionens rapport skapat krigsliknande rubriker med udden riktad mot den socialdemokratiska regeringen har knappast undgått någon. Med vad är det som media och de borgerliga partierna egentligen kräver? Politisk ansvar handlar också om realism och med tanke på tsunamikatastrofens extraordinära karaktär så bör vi ta några steg bakåt och se på katastrofen ur det perspektivet. Det sker inte just nu.
Kommissionens rapport är kritisk till svenska myndigheters krishanteringsförmåga, men det låg också i uppdraget.

Men det ska också sägas att en av kommissionens uppgifter är att vara framåtsyftande och utreda något som är unikt i sitt slag och i allra högsta grad en åsiktsfråga. Frågan är om det är realistiskt att Sverige ska ha en beredskap som innebär att vi kan hjälpa 20 000 nödställda svenskar på andra sidan jordklotet? Och om vi ska ha det var går ansvarslinjerna? Den svenska staten kan rimligen inte ta ansvar för allt.

Kommission säger följande i sin rapport rörande en permanent krisenhet:

"Kostnaderna för att upprätthålla en krisenhet av det slag som har
skisserats beror av vilken ambitionsnivå som väljs."

Vilket innebär att det måste till en avgränsning för vad den svenska regeringen ska ansvara för vid eventuella kriser som omfattar många svenskar. Det pågående drevet mot den socialdemokratiska regeringen nämner inget kring detta, utan får det att framstå som om det vore självklart att Sverige ska ha en beredskap att undsätta 20 000 svenskar på andra sidan jordklotet. Någon realism måste det finnas även ibland de granskande journalisterna.

Vad tycker då kommissionen om frågan som rör kostandsansvar? I rapporten sägs följande:

"Någon grundläggande förändring av kostnadsansvaret för de
skador som uppkommer i samband med större olyckor utomlands är
inte motiverad. Det bör även fortsättningsvis vara den enskilde som
genom privat finansierade försäkringar bär huvudsvaret för sitt eget
skydd och säkerhet. Reseföretag och försäkringsbolag blir därmed
de aktörer som i första hand får ta ansvar för akuta insatser för
omhändertagande, sjukvård, hemtransporter etcetera i samband
med mindre olyckor".

Här klargör kommissionen att ansvaret i huvudsak ligger på den enskilde och resebolagen. Kommissionen säger visserligen "..i samband med mindre olyckor", men det är också viktigt att påpeka att tragedin för den enskilde inte är mindre bara för att antalet svenskar på samma olycksplats är mindre. Ska det vara en praxis att staten tar ansvar för alla svenska medborgares umbäranden i utlandet? Det är också en åsiktsfråga och något som kommissionen inte föreslår.

Det handlar nu om att få till en fungerande krisberedskap med rimliga utgångspunkter. Att som sker nu kräva att huvuden ska rulla är knappast framåtsyftande. Att media fokuserar på hur många samtal som Lars Danielsson hade med Hans Dahlgren är för mig helt ointressant och har knappast något med regeringskansliets och övriga myndigheters krishanteringsförmåga att göra.
Den socialdemokratiska regeringen har trots allt tillsatt denna kommission med syftet att utreda den svenska statsförvaltningens hantering av katastrofen vilket också inbegriper regeringskansliet. Mot den bakgrunden har regeringen trots allt tagit ett ansvar att utröna vad som hänt för att förbättra beredskapen vid större kriser precis som åligger en regering.

Israel - Ideologiernas farväl?

2005-12-04T22:34:00.004+01:00

Ariel Sharon lämnar Likud för att bilda nytt part tillsammans med Arbetarpartiets Shimon Peres. Vad är detta? Ett nytt gubbparti? Nej men en israelisk variant av Junilistan.
Att Sharon och Peres kommit bra överens är ingen nyhet. Den israliska premiärministern har vid ett flertal tillfällen under de senaste åren lutat sig mot Shimon Peres när det blåst ordentligt inom Likud. Peres har kunnat vänt honom ryggen åtskilliga gånger men har mer än troget ställt upp generationsbrodern Ariel sharon.

I grunden handlar det om att Peres och Sharon tillhör en helt annan generation än den som nu växer fram inom Likud eller Arbetarpartiet. Dom känner varandra innan och utantill vilket dom inte gör med den nya generationen av israeliska politiker. Valet av ny partiordförande för Arbetarpartiet är ett bevis att förändringens vindar blåser.
Den israeliska Junilistan har visserligen stöd i den senaste opinionsundersökningen, men det kanske enbart är "effekt".
Sharon har förtroende i säkerhetsfrågan och Peres i frågan om fred vilket måste ses som en lysande kombination, men jag ställer mig trots allt tveksam. Någon gång måste ett nytt ledarskap ta över i israelsik politik. Är det inte särdeles dåligt ställt för en demokrati som Israel att inte producera nya friska krafter som kan ta över och leda landet? Nej jag tror och hoppas att det kommande valet blir ett nederlag för kombinationen Sharon/Peres. Dom borde gått i pension för länge sedan.

Israel - Ideologiernas farväl?

2005-12-04T22:34:00.002+01:00

Israel - Ideologiernas farväl?

2005-12-04T22:34:00.001+01:00

Israel - Ideologiernas farväl?

2005-12-04T22:34:00.000+01:00

Ariel Sharon lämnar Likud för att bilda nytt part tillsammans med Arbetarpartiets Shimon Peres. Vad är detta? Ett nytt gubbparti? Nej men en israelisk variant av Junilistan.
Att Sharon och Peres kommit bra överens är ingen nyhet. Den israliska premiärministern har vid ett flertal tillfällen under de senaste åren lutat sig mot Shimon Peres när det blåst ordentligt inom Likud. Peres har kunnat vänt honom ryggen åtskilliga gånger men har mer än troget ställt upp för generationsbrodern Ariel Sharon.

I grunden handlar det om att Peres och Sharon tillhör en helt annan generation än den som nu växer fram inom Likud eller Arbetarpartiet. Dom känner varandra innan och utantill vilket dom inte gör med den nya generationen av israeliska politiker. Valet av ny partiordförande för Arbetarpartiet är ett bevis att förändringens vindar blåser.
Den israeliska Junilistan har visserligen stöd i den senaste opinionsundersökningen, men det kanske enbart är "effekt".
Sharon har förtroende i säkerhetsfrågan och Peres i frågan om fred vilket måste ses som en lysande kombination, men jag ställer mig trots allt tveksam. Någon gång måste ett nytt ledarskap ta över i israelsik politik. Är det inte särdeles dåligt ställt för en demokrati som Israel att inte producera nya friska krafter som kan ta över och leda landet? Nej jag tror och hoppas att det kommande valet blir ett nederlag för kombinationen Sharon/Peres. Dom borde gått i pension för länge sedan.

Polarpriset till Led Zeppelin

2005-11-07T09:27:00.000+01:00

Det finns bra val och det finns gjutna val. Led Zeppelin var ett kreativt och mycket innovativt band som tog rocken till en helt ny dimension i slutet av 1960-talet och det är inte mer än rätt att Polarpriset tillfaller dessa gubbar.
Led Zeppelin bestod av fyra fantastiska musiker som alla bidrog till bandets unika sound och utveckling över åren. När trummisen John Bonham dog i september 1980 splittrades bandet och medlemmarna gick skilda vägar. Deras karriärer efter Zeppelin har gått sisådär, men inte i närheten av storhetstiden under Led Zeppelin.
The Who's batterist Keith Moon sa efter ett besök under inspelingen av Zeppelins första platta; - Page new band would probably go down like a lead zeppelin.
Detta uttalande gav Jimmy Page idén till namnet Led Zeppelin och resten är som sagt rockhistoria.

Vad ska man köpa åt en 9-åring?

2005-11-03T15:29:00.000+01:00

I morgon fyller min dotter Selma nio år och önskar sig en massa saker. Det som önskas är väldigt materialistiskt och långt ifrån miss universum tävlingarnas; - Jag önskar mig fred på jorden. Visserligen önskade jag samma sak när jag var i Colombia och fick ett armband av Maria Fernanda Rojas. Hon sa åt mig att önska mig något och inte ta av mig armbandet för ens önskningen var uppfylld. Jag önskade mig fred på jorden och nu kan jag inte ta av mig armbandet för ens önskningen uppfyllts vilket betyder att jag kommer att får bära det ....ni vet.

Om jag frågar vad Selma önskar sig mest av allt så är det, efter vissa ledade meningar; att pappa och mamma ska få må bra och Darins nya skiva. Darins nya skiva! Aldrig! tänker jag för mig själv. Bara tanke på att Step up kommer att spelas om och om igen hela helgen gör mig lätt deprimerad men fick mig att tänka på en upplevelsepresent. Biljetter till en konsert våre väl kul och upplyftande! Det första som slog mig var Coldplay i Globen den 7 november, men det var slutsålt. Måste konserten med Public Enemy på Mondo den 13 November, tyvärr det var 18 års gräns. Då får det bli Oriental Dance Show nere i Nybrokajen på lördag och då kan hela familjen gå. Det kommer att bli jättekul!

White Stripes, Rött och Vit och Fullt ös!

2005-10-28T10:01:00.000+02:00

Att White Stripes är musikaliskt nyskapande råder det inga tvivel om. Det är 2000-talets mest hypade band som landade i Stockholm igår och som liveband har dom inte heller något att bevisa, utan det är bara att spänna fast säkerhetsbältet och åka med.
Gårdagens spelning i Annexet var en resa i 210km/timmen och Jack & Meg White gav publiken knappt något andrum och själv stod jag uppe på den bakre läktaren med en snabbt stigande puls. Ett klockrent val av låtar som inleddes magnifik med Dead leaves & the Dirty ground och 1,45 timmar senare avslutades med Seven Nation Army då scenen fullständigt exploderade av ljud och ljus.

Det var en verkligen ett privilegium att få ta del av denna fantastiska tillställning i Annexet. Jag vet att några tusen andra kände likadant. Sådana här ögonblick gör att den annalkande vintern känns mer överkomlig.

Hur är det med Polisens kunskaper?

2005-10-26T11:32:00.000+02:00

I gårdagens Uppdrag Granskning gavs vi exempel på polisens bristande kunskaper om svensk lagstiftning och internationella konventioner. Mohammad Reza Akbar från Iran och Andrei Miastouski från Vitryssland är två exempel på hur den svenska polisen helt struntat i sekretessen och utsatt oskyldiga människor för livsfara.

Efter programmet funderade jag mycket på mörkertalen. Hur många avvisade har råkat illa ut vid hemkomsten? Hur många har råkat ännu mer illa ut på grund av att den svenska polisen samarbetat med regimer som systematiskt kränker de mänskliga rättigheterna genom tortyr och frihetsberövanden?

Det är onekligen ett stort problem att polisen inte följer lagstiftningen.

Elofsson lägger skidorna på hyllan?

2005-10-26T01:58:00.000+02:00

Under de senaste dagarna har debatten om Per Elofsson tagit fart. På onsdag kommer den forne superatleten att meddela den samlade pressen om sitt beslut om att detta är slutet. För mig är Per Elofsson en av våra stora idrottsmän som aldrig riktigt fick visa sin storhet. Han tid som den bäste var kort, men under den tiden var han verkligen bäst!
Knäcken i Salt Lake City ligger fortfarande på näthinnan. En fulldopad tysk-spanjor kör slut på den oslagbare Per. Jag kunde inte tro det var sant, att mannen som skulle ta OS guld på alla distanser som han valde att köra var slagen. Han var den store omslagspojken innan OS och alla trodde att han skulle bli vinterns stora kung. Nu blev det inte så och resten är historia.
Nu lägger Per skidorna på hyllan och jag dra en djup suck.

Alvaro Uribe får Kandidera

2005-10-21T10:39:00.000+02:00

Igår kom beslutet ifrån Colombias konstitutionella domstol; att den sittande presidenten Alvaro Uribe får ställa upp för återval 2006. Tidigare har den sittande presidenten inte kunnat återväljas efter en mandatperiod. Att en förändring skulle ske var alla överygade om, men de flesta bedömmare trodde att Uribe inte skulle få ställa upp i detta val, utan först 2010.

För oppositionen är detta ett stort bakslag som kan följas av ytterliggare ett nederlag i domstolen. Just nu arbetar den konstitutionella domstolen med lagen om valgarantier och ska komma med ett utslag innan den 14 november. Skulle inte lagen gå igenom, innebär det att oppositionens möjligheter att på lika vilkor delta i valkampanjen minskar, eftersom de ekonomiska resurser skulle sätta stop för en seriös kampanj. Den sittande presidenten Alvaro Uribe sitter i vinnahålet och det ska till mycket om han ska förlora presidentvalet 2006.

Saddam Husseins Rättegång Del 1.

2005-10-19T11:52:00.000+02:00

Idag inleddes rättegången mot Saddam Hussein. Fallet Saddam är mycket känsligt och kommer att riva upp gamla sår, i synnerhet ibland kurder och shiiter. Turerna kring rättegången visar också att slitningarna mellan de olika grupperingarna är djupa och att domstolens dagordning redan ifrågasatts av kurderna i norra Irak, som anser att deras sak borde hamna högre upp. Men bara för att frågan tas upp senare betyder inte att den är mindre prioriterad av domstolen. Arbetsordningen just nu är att Dujail-massakern kommer at lyftas först vilket kan te sig konstigt, men enligt experterna finns det starkt bevis för att Saddam Hussein gav direkta order om Dujail, vilket då borde leda till att misstankarna om hans personliga involverande i andra större massakrer stärks. Jag skulle vilja säga att denna arbetsordning stärker åklagarsidan.

Trots att det står utom allt tvivel att Saddams tid som diktator var kantade av övergrepp och massmord så är det en folkrättslig förlust att rättegången inte sker i en tribunal som varit helt internationell och sammanträtt i Haag eller Genève, eftersom det gäller flera internationella brott, som folkmord och brott mot mänskligheten. En annan viktig folkrättsligaspekt är att beslutet om en irakisk tribunal togs under tiden USA ockuperade Irak.

Glimmering Heights – A Better Tomorrow

2005-10-17T21:46:00.000+02:00

I tider av våld kommer vårt efterlängtade demokratispel. Under en längre tid har Palmecentret med stöd från SIDA tagit fram ett demokratispel. Panvision har designat spelet Glimmering Heights – A Better Tomorrow som förhoppningsvis ska intressera en bred massa, inte bara inbitna spelare. Spelet premierar demokrati och mänskliga rättigheter, men när problemen dyker upp så måste även obekväma beslut tas.
I morgon plockar jag upp förhandsexemplaret för att provspela och betygssätta.

När tiden är inne ska det ordnas ett release party.

Pinter? Harold Pinter?

2005-10-14T10:12:00.000+02:00

Enligt Svenska Akademiens ständige sekreterare kom beskedet om Nobelpriset som en "fullständig överraskning" för Harold Pinter. Ja för alla andra också, har jag en känsla av.
Egentligen har jag inget att säga om årets nobelpristagare. Har aldrig läst eller sett en pjäs av honom, men klart är det att det blev en 75-årig man.

Jag hoppas på Margaret Atwood

2005-10-13T09:18:00.000+02:00

I dag ska årets Nobelpristagare i litteratur utses. Vem blir det? Är det en kvinna eller man? poet eller författare? Det är utomordentligt spännande att se hur dörren till akademin öppnas klockan 13:00 och höra Horace Engdahl i ganska korta omsvep avslöja vinnaren. Besvikelsen brukar infinna sig när ett namn nämns som nästa ingen känner igen. Trots oddsen så har det har blivit en folksport att försöka gissa pristagaren och ibland händer det att lågoddsare vinner.

I dag hoppas jag på Margaret Atwood - dystopins drottning. I hennes produktion finns mästerverk som The Handmaid's Tale och The Blind Assassin. Hennes senaste bok Oryx and Crake är helt fantastisk och befäster hennes storhet.
Men det som gör Atwood riktigt stor är klarsyntheten, eftersom den ger den där viktiga extra dimensionen till berättelserna.

Vad gör Bono?

2005-10-11T23:35:00.000+02:00

I går visade SVT dokumentärserien om pop och politik. Get up, stand up tog upp frågan om musikernas politiska engagemang idag. En av de mest framträdande idag är U2:s Bono. Hans engagemang ifrågan om skuldavskrivningar är välkänt och det var onekligen intressant att se hur andra artister och musikjounalister på vänsterkanten irriterade sig över detta. Men vem har rätt? Är Bonos engagemang verkligen genuint och har han så pass på fötterna att han kan träffa företrädare som kanske inte är demokratins och de mänskliga rättigheternas bästa vänner?

"Är Bonos engagemang verkligen genuint och har han så pass på fötterna att han kan träffa företrädare som kanske inte är demokratins och de mänskliga rättigheternas bästa vänner?"

Kritik mot att Bono träffat Påven, Putin och Bush framfördes tydligt. Inställningen var att politikerna använder honom för olika syften mer än han får någon nytta av dom. Bono legitimerar deras politiska agendor är uppfattningen. Bonos inställning är att skuldavskrivningarna måste öka och genomföras snabbt och om han behöver träffa Putin och Bush för att göra detta så må det vara. Skuldavskrivningarna är enligt Bono viktigare än personerna som han träffar och det är ju en väldigt nobel inställning. Det är mycket möjligt att Bono skiljer sig åt från många av sina kollegor genom att bara vara realist, och det brukar vara enklare och effektivare än det vägval som idealisten brukar göra.

"Det är mycket möjligt att Bono skiljer sig åt från många av sina kollegor genom att bara vara realist, och det brukar vara enklare och effektivare än det vägval som idealisten brukar göra"

Men hur är det egentligen? Leder Bono och Geldofs kampanj till att skuldavskrivningar äger rum? Det mesta tyder på att skuldavskrivningar för de allra fattigaste länderna kommer att genomföras, men frågan är hur? Som jag nämnt i ett tidigare inlägg så är den frågan inte löst. Om Sverige och andra länder väljer att använda biståndsmedel för att genomföra skuldavskrivningar så har jag en hel del invändningar kring detta förfarande. För det första blir det ett nollsummespel och för det andra kan etiken bakom detta ifrågasättas. Så vem tjänar på detta? Ja, de kommersiella bankerna samt länder som Kina, tsom lånat ut stora summor i sitt världsomspännande sökande efter naturresurser.

Så vem duperar vem? Det återstår att se. Om vi väljer att använda biståndsmedel för att skriva av skulderna så bör nog Bono ta sig en funderare.

Valstrategi för Colombia - forts.

2005-10-09T23:04:00.000+02:00

Under dagens grupparbete fokuserade grupperna på målgruppsanalys samt kartläggning av motståndet i kommande val. Två scenarion målades upp; den ena gruppen arbetade utifrån att sittande president Alvaro Uribe får ställa upp ytterligare än gång medan den andra arbetade med andra motkandidater. Gruppen som arbetade med Uribe som motkandidat såg kommande presidentval som ett kortsiktigt mål och att valet 2010 är då PDI och dess kandidat ska vinna. Detta synsätt skapande en hel del debatt och några kritiserade inställning kraftigt. Varför ska PDI och Antonio Navarro Wolf ställa upp om målsättningen inte är att vinna valet i maj 2006.

När det gällde kartläggningen av motståndet så hade dom väldigt klart för sig vilka de handlade om samt vilka styrkor och svagheter dessa hade. Men när det gällde själva målgruppsanalysen, så var den desto mer problematisk. I analysen av målgruppen använde dom en modell där väljarna delades in i 6 olika grupper som rangordnades efter inkomst. Själva tillämpningen bygger uteslutande på att arbetarklassen kommer att rösta på vänsterns kandidat och att vissa högre inkomstgrupper kan vinnas över. Hela synsättet bygger på att det är självklart att de lägre inkomstgrupperna röstar vänster i Colombia och det stämmer inte. Bristen på underlag för att kunna kategorisera väljargrupperna var påtaglig. För att verkligen kunna utröna hur väljarunderlaget ser ut så måste en mer omfattande opinionsundersökning genomföras.

Vi kommer senare under året åka till Colombia för att träffa PDI: s partiledning för diskussioner kring möjligheten att genomföra en sådan undersökning.

Vi förlorade en tät och tung match - Igen

2005-10-09T11:44:00.000+02:00

I går förlorade Sverige en tät och tung match och det är inte första gången. Att vinna de tunga och täta matcherna skiljer de riktigt bra lagen från dom som bara är bra. Nu tyder det mesta på att Sverige får spela VM-slutspel i Tyskland nästa år trots förlusten i går. Men faktum kvarstår att Sverige inte lyckades få med sig ett resultat ifrån Kroatien. De tekniskt briljanta Kroatien ifrån VM 1998 finns inte mer. Idag är det centimeter och kilon kombinerat med disciplin som är det vinnande konceptet. I går märktes det.
Kroatien gjorde en riktig plattmatch mot Malta i september, men de matcher som var avgörande vann dom. Vinst mot grupptvåan Sverige på både hemma och bortaplan talar sitt tydliga språk; att Kroatien är bättre än Sverige och välförkänt gått vidare till VM slutspelet i Tyskland. Grattis Kroatien.

Thomas Hammarberg new Commissioner for Human Rights of Council of Europe

2005-10-08T10:47:00.000+02:00

Min fantastiska chef Thomas Hammarberg lämnar Palmecentret. Det känns vemodigt att behöva förlora en person som Thomas men samtidigt glädjs jag med Europa som kommer att få en fantastiskt kompetent person att leda arbetet med de mänskliga rättigheterna. Som Europarådets nya kommissarie för mänskliga rättigheter tillträder han den 1 april 2006 och han kommer att ha uppdraget i 6 år. Han fick jobbet i hård konkurrens men i slutänden handlade om att han var den som gjorde starkast intryck i parlamentets utfrågning. Thomas var kort och gott mest kompetent. Utmaningarna är många men om någon ska klara detta uppdrag så är det Thomas Hammarberg.

Det kommer att bli många studiebesök till Strasbourg...

Valstrategi för Colombia

2005-10-08T10:03:00.000+02:00

Denna helg befinner jag mig utanför Stockholm tillsammans med 10 colombianer som ska leda den demokratiska vänsterns presindetvalskampanj i Colombia 2006. Det är verkligen en utmaning att skapa valstrategier för ett land där val är förenat med livsfara samt att det inte är klart om den sittande presidenten Alvaro Uribe kommer att ställa upp. Just i dagarna kommer högsta domstolen i Colombia besluta om presidenten får ställa upp för en andra mandatperiod. Idag får en president bara ställa upp för en period.
Den sittande presidenten är populär och hans hårdföra politik mot vänstergerillan har rönt sympatier samtidigt som hans satsningar på säkerhet burit frukt. Men kostnaderna för denna svällande säkerhetsapparat når nivåer som är ofattbara och utan amerikansk stöd skulle det vara omöjligt. Idag är säkerheten är en illusion och det är endast genom fredsförhandlingar som reell säkerhet kan nås och det finns inte på Alvaro Uribes agenda.
Men vad har då vänstern för möjligheter att vinna valet i maj 2006? Det får vi reda på i morgon när valstrategin börjar utformas.

Rätt vinnare av årets Fredspris

2005-10-07T23:45:00.000+02:00

Mohamed ElBaradei och IAEA fick årets fredspris. Vad betyder det? Jo att en eftersatt fråga kommer att få den uppmärksamhet som krävs om vi fortsättningsvis ska kunna stoppa spridningen av kärnvapen. Det är ett stort problem att Iran och Nordkorea försöker utveckla kärnavapen, men det är utvecklingen av såkallade Mini Nukes som på sikt kan bli riktigt ödesdigert. USA är i full färd med att tillverka Mini Nukes och det sänder ut signaler till övriga världen att amerika håller på att tillskansa sig ett nytt strategiskt vapen, vilket leder till att andra länder som har kapaciteten kommer att svara med samma mynt.

Denna myket negativa utveckling måste stoppas. Sofistikerade kärnvapen i miniförpackning som hamnar i fel händer kan lätt förvandlas till en mardröm. Antikärnvapenrörelsen var stark på 1970- och 80-talet, men har under det senaste decenniet knappt synts till. Hoppas Nobels Fredspris leder till en förändring.

Som så många andra....

2005-10-04T00:29:00.000+02:00

...tycker jag att detta är inspirerande, stimulerande och i vissa stycken lysande!

Neil Young ger oss så mycket.....

....medan Rolling Stones ger oss årets överaskning!

Ja till Turkiet - Men med mycket armbågar

2005-10-03T22:58:00.000+02:00

Att Turkiet nu få inleda förhandlinga med EU och på sikt bli medlem i unionen är ett av det viktigaste besluten tagna av den idag 25 länder starka unionen. Östutvidgningen som ledde till 10 nya medlemmar 2004 var en historisk händelse men ändå väldigt naturlig. Polen, Tjeckien, Baltikum m.m har alltid varit en del av Europa. Turkiet är bron, ett land med ena benet i Europa och det andra i Orienten.
Det samtidigt oerhört beklämmande att vissa EU länder framhävt de kulturella skillnaderna som ett problem. Men det är just därför dom ska bli medlemmar! Den kulturella skillanden är styrkan och tillgången. Men motståndet i frågor av denna karaktär bevisar tyärr att EU protektionismen handlar idag mer om kultur och religion än ekonomi, och det säger ganska mycket.
Att Turkiet nu kan sikta in sig på medlemsskap är stort, eftersom EU för första gången rör sig utanför de geografiska, kulturella och ekonomiska ramarna och detta är positivt på flera sätt. För det första få vi ett land i gemenskapen där majoriteten av invånarna är muslimer vilket förhoppningsvis kommer att bidra till ökad öppenhet getemot världens snabbast växande religion.

"Ett demokratiskt Turkiet kommer att bidra starkt till att konservativa inriktningar av islam inte får fäste i Europa. Det öppna Islam har varit och är en naturlig del av Europa det är bara vi som negligerar den delen av historien"

Ett demokratiskt Turkiet kommer att bidra starkt till att konservativa inriktningar av islam inte får fäste i Europa. Det öppna Islam har varit och är en naturlig del av Europa det är bara vi som negligerar den delen av historien.
För det andra skapar Turkiets naturliga relationer med det viktiga mellanöstern och de naturresursstarka centralasien nya möjligheter för EU och dess medlemsländer. Ur ett strikt ekonomiskt perspektiv är detta en vinstlott för både EU och Turkiet och vägde säkerligen tungt när besluten om förhandlingar väl kom.
För det tredje kommer kvällens ja till att inleda förhandlingar att sätta press på Turkiet, ifrågan om demokratisering och respekt för de mänskliga rättigheterna. Turkiet har visserligen påbörjat ett förändringsarbete men inte så att ljudvallar sprängs, men på sikt kommer Turkiet bli ett land som positivt påverkar icke demokratier i mellanöster och centralasien. Avslutningsvis men desstå viktigare så kommer ett Turkiet i Europa bli en stabilisernade faktor på Balkan.

Svedda Fingrar

2005-10-03T12:50:00.000+02:00

Svedda fingrar och bra musik. I helgen plockade jag fram gitarren och lirade med några kompisar. Upplägget är lika enklet som roligt:

1. Inspiration
Eftersom det var rock och blues som ska spelas så är det Led Zeppelin, Thin Lizzy och Cream som gäller. Vi avrundar musiklyssandet med Jimi Hendrix och då är inspirationen på topp.

2. Värm upp instrumenten
Det kallas på fackspråk för att "Jamma". Det lät Ok men kraven var också lågt ställda.

3. Börja lira i hop och sedan lira på utan uppehåll
Här händer det saker. När svettdropparna börjar komma fram i pannan känns det verkligen rock´n roll. Dricker några öl och efter två timmar låter det förvånandsvärt bra.

4. Avslut
Dricker några öl till. Drar några gamla konsert historier och skratta ihop.

Vaknade på söndagen med svedda fingrar och huvudvärk, men trots allt känns det bra.

Lynndie England, Irak och Moraliskt Förfall

2005-09-28T10:18:00.000+02:00

Lynndie England dömdes till 3 års fängelse för de fruktansvärda händelserna i Abu Ghurayb-fängelset i Irak. Jag har tidigare skrivit om detta i artikeln Makten, Ansvaret och Lynndie England.

Sammtidigt som domen föll så har nya bilder börjat cirkulera som visar hundratals ihjälskjutna och sönderbrända kroppar som uppges vara tagna nyligen i Irak och Afghanistan, där skrattande amerikanska soldater poserar vid de skändade kropparna.

Med all säkerhet kommer det bli mer rättegångar, men frågan är om Bushadministrationens uttalande om "få ruttna äpplen" håller?

Skuldavskrivningar - Vem Ska Betala?

2005-09-28T08:55:00.000+02:00

I dagens SvD skriver Johan Norberg att Kändisar förvärrar svälten och hänsvisar till kampanjen Global Call To Action Against Poverty som leds av bland annat Nelson Mandela och Bono. Den svenska delen av denna värlsomspännande kampanj heter utrota fattigdomen.nu och stöds av en hel del svenska kändisar.

Enligt Johan Norberg är uppropets medicin skuldavskrivning, mer bistånd och rätt för fattiga länder att bedriva en protektionistisk handelspolitik. En ganska bra sammanfattning men något ytligt. Frågan om skuldavskrivningar är inte enkel och bör belysas mer ingående i debatten. För det första handlar det om Afrika, eftersom det är där vi har de fattigaste länderna, för det andra handlar det om tre stora fodringsägare IMF, Världsbanken och Afrikanska Utvecklingsbanken och för det tredje handlar det på vilket sätt skuldavskrivningarna ska genomföras.

När jag säger att Johan Norberg är ytlig så menar jag att de förslag som växt fram efter G8 mötet fortsatt är oklara, så han kan omöjligen veta vad skuldavskrivningaran kommer att innebära. Det finns inget tydlig förslag hur själva skuldavskrivningarna ska genomföras och vem som ska betala. Stefan de Vylders artikel i Omvärlden ger en bra orientering i skuldavskrivningsfrågan.

Skuldavskrivningarna är viktigt men inte så lätt som det låter.

Expressen nya Moralregler

2005-09-23T14:29:00.000+02:00

Sammanfattning av Expressens nya lagförslag:

§1. sossar får inte umgås med varandra speciellt på tu man hand eftersom det kan leda till djup vänskap eller ett förhållade

§2. sossar som mot all förmodan inleder ett förhållade får absolut inte ha sex. Varken före, under eller efter äktenskapet. Användandet av preventivmedel ses som förmildrande.

§3. sossar som separerat kan få amnesti mot anklagelser som rör §1 och §2, om dom inleder ett nytt förhållande med en icke socialdemokrat, och helts då med en folkpartist eller moderat.

Var är då kontentan av detta? Jo att Expressens ledarsida knappast är Liberal snarare moralkonservativ på ett väldigt sexfixerat sätt.

Om ni vill veta vilka personer som lagen inte omfattar rekommenderar jag Magnus Ljungkvist utmärkta analys av Expressens nya morallag.

Krisen fördjupas i Brasilien

2005-09-23T07:40:00.000+02:00

Som jag tidigare skrivit på min blogg så har korruptionsavslöjandena satt enorm press på Lula. I går avgick kongressens talman, högerpolitikern Severino Cavalcanti som stod anklagad för att tagit emot stora summor pengar ifrån resturangbranschen.
President Lulas parti PT är fortsatt under utredning och presidentens opinionssiffror börjar nu svikta i den grupp som är hans kärnväljare. Frågan är om president Lula förblir folkets man.

Deporteringen av Agiza och Al-Zery till Egypten

2005-09-22T09:43:00.000+02:00

Endast 3 månader efter att Ahmed Agiza och Mohammad Al-Zery under mystiska förhållanden deporterats till Egypten, träffade jag deras advokat i Kairo. Jag var där för att sätta upp ett MR-projekt i samarbete med den egyptiska juristkommissionen. Under mötetes gång nämnde jag de båda egyptierna och om dom hade någon information. Visst säger jruistkommissionens generalsekreterare; - Jag är Ahmed Agizas advokat. Efter de mötet började jag följa upp händelserna kring avvisningen.

Det har snart gått fyra år sedan svenska myndigheter gav gröns ljus till amerikanska agenter att hämta upp de båda egyptierna i Sverige och först nu har riksdagens konstitutionsutskott (KU) kunnat konstatera att regeringen inte skulle ha godtagit garantin från Egypten om att Agiza och Al-Zery skulle slippa tortyr. I övrigt säger inte KU mycket i fallet.

"Förenklat handlar det om "torture Outsourcing".

I grunden handlar det om att två personer skickades från Sverige till Egypten på amerikansk begäran. "USA Torture Airlines" kallas den amerikanska verksamheten och bygger på att skicka "suspekta" personer till tredje land och då heslt länder som systematiskt använder sig av tortyr. Tanken bakom detta är att personer som vi tror har något med terrorism att göra, men som vi inte kan bevisa (eftersom vi är civiliserade) skickar vi vidare så någon annan kan fixa det (sådana länder som är mindre civiliserade eller mindre demokratiska), och om det skulle visa sig att de anklagade trots allt är oskyldiga så har vi inte smutsat ner våra händer. Förenklat handlar det om "torture Outsourcing". Att Sverige ställde upp på detta är inte acceptabel och definitivt inte civiliserat. Danmark utlämnade inte den tjetjenska exilpolitikern Achmed Zakajev när Ryssland krävde det, trots att han anklagas för terrorism. Vad är skillnaden jämfört med de två egyptierna?

När Agiza och Al-Zery under förnedrande former kommer till Kairo, så bryr sig inte Sverige om att följa upp den så kallade tortyrgarantin. Varför det? enligt den svenska ambassdören i Kairo berodde det på att personalen på ambassaden var jullediga.

Mohammad Al-Zery släpptes sedermera utan att åtalas men först efter att han blivit torterad. Ahmed Agiza dömdes i en militärdomstol till 25 års fängelse, men det sänktes sedan till 15 år. Vad dömdes Agiza då för? Jo, att han var medlem i en förbjuden organisation. För att förtydliga kan jag säga att fria fackföreningar också är föbjudna i Egypten och fackliga aktivister döms enligt samma straffsats. Att Egypten har haft undantagslagar sedan mordet på Anwar Saddat bör också tilläggas.

Defenestration - En Böhmisk Fönsterutkastning

2005-09-19T21:15:00.000+02:00

Att den Westfaliska freden i september 1648 satte punkt för det 30-åriga kriget är väl känt, eftersom Sverige förvandlades ifrån ett att vara ett periferit land till europeisk stormakt. Men vetskapen om hur det 30-åriga kriget startade är inte lika känt, men definitivt lika intressant. På morgonen den 23 maj 1618 kom representanter från Böhmen (nuvarande tjeckien) till slottet i Prag för att protestera mot det kejserliga regeringsrådet. Böhmens adliga representanter ville protestera mot kejsarens upprepade kränkningar av Böhmens självstyre och inte minst mot religiösa inskränkningar.
Mötet slutade med att ledarna för den oppositionella adeln i Böhmen kastade Habsburgarnas ståthållare J. Bořita z Martinic, V. Slavata z Chlumu och skrivaren Fabricius ut genom ett fönster på Pragborgen. De landade dock i gödselstacken och överlevde fallet. Från vilken våning dom kastades ut har dock inte nämts i några historieböcker men det var nog inte speciellt högt eftersom det var själva symboliken bakom aktionen som var viktig, inte att skulle slå ihjäl sig. Redan 1419 och 1483 hade missnöjda Husiter kastat ut folk genom rådhusets fönster. Därför talar man om den första och andra defenestrationen. Den mest omtalade och viktigast för historieskrivningen är dock den andra defenestrationen eftersom fönsterutkastningen den 23 maj 1618 startade ett tjeckiskt adelsuppror och därigenom det Trettioåriga kriget.

Blir det svart på Gotland?

2005-09-19T13:54:00.000+02:00

I dag klockan 18:00 släcks det analoga nätet på Gotland vilket innebär att familjer och personer utan en speciell mottagare inte kan se på TV. Är övergången till digitalTV ett bra beslut? Självklart! Det som är problematiskt är att det inte finns total täckning vilket innebär att vissa får myrornas krig klockan 18:00 istället för Aktuellt. Det går visserligen att få digtalTV även i områden där vanlig antenn inte räcker till, men då blir också kostnaderna högre för den ensklide vilket knappast är rättvist eftersom avgiften till Radiotjänsten är densamma för alla.

Ja, till Digtal TV till folket, men borde inte de Gotlänningar som inte har täckning i allafall få reducerad TV och radiotjänstavgift?

Visst blir det Schröder i Tyskland

2005-09-19T09:25:00.000+02:00

Nattens valrysare i Tyskland lämnade ingen klar vinnare, men valet måste ändå ses som en seger för Schröder som under hela året varit nederlagstippad. Besvikna ledarskribenter som exempelvis DN:s Peter Wolodarski säger att det tyska valresultatet är ett nederlag för hela Europa. Men ingen är förvånad att DN:s ledarskribenter har den åsikten.
Nej jag tror att Schröders SPD bildar ny regering och att CDU inte kommer att ingå i den. Istället blir det en koalition med De Gröna och Liberalerna. Men jag tror att den största besvikelsen hos borgligheten i Europa är att SPD bevisade att det går att vända hopplöst dåliga opinionssiffror i ett klimat där massmedia stark favoriserat CDU.

Folkets man - Skandalernas President?

2005-09-15T07:37:00.000+02:00

I natt kom jag hem ifrån det soliga Brasilien. När jag landade i Sao Paulo den 6 september hade Brasilien just slagit Chile med 6-0 i VM-kvalet och de flerfaldiga värdsmästarna var klara för VM-slutspelet i Tyskland nästa sommar. President Lulas fotbollsintresse är välkänt och det är sällan han missar en match om den spelas på hemmaplan, men i matchen mot Chile dök han aldrig upp. Den senast månadernas avslöjanden om korruption inom hans eget parti PT har fått Lula att i princip gå under jorden.

"I stället för att kräva alla korten på bordet har Lula försökt stoppa utskottsförhören samtidigt som han vägrat möta pressen och uttala sig kring skandalerna."

– Vi befinner oss i en djup kris och President Lula har valt en dålig strategi, säger den högt respekterade PT senatorn Eduardo Suplicy när jag träffade honom på sitt rum i senaten. I stället för att kräva alla korten på bordet har Lula försökt stoppa utskottsförhören samtidigt som han vägrat möta pressen och uttala sig kring skandalerna. Eduardo Suplicy föreslog att President Lula ska komma ner till kongressbyggnaden och klargöra sin inställning samt svara på frågor. Korruptionsanklagelserna har försvagat President Lulas mandat samtidigt som hans parti PT genomgår den svåraste krisen i sin 25 åriga historia. Trots anklagelserna så har Lulas opinionssiffrorna inte påverkats nämnvärt. Det har visserligen skett en nedgång men inte så stor att motståndarna kan ifrågasätta hans folkliga stöd, och detta faktum räddar honom från att ställas inför riksrätt.
Idag pågår ett antal olika korruptionsutredningar. Den som fick hela havet att storma angående PT: s påstådda röstköp, den årsgamla s.k. Waldomiro-skandalen, anklagelser om korruption riktade mot premiärminister Direceus (som nyss fick lämna regeringen) medarbetare Waldomiro Ciniz, kongressens talman Severino Cavalcanti (PP) som anklagas för att tagit emot stora mutor ifrån restaurangbranshen och utredningen huruvida förre presidenten Fernando Henrique Cardoso (PSDB) köpte stöd vid beslutet om att ändra konstitutionen så att presidenten kunde väljas om till en andra mandatperiod. Utskottsförhören har direktsänts på TV och tilldragit sig ett enormt folkligt intresse. Tidpunkten för avslöjandena kunde för President Lulas del inte vara sämre vald: Brasilien stod just då värd för det fjärde globala forumet mot korruption.

"Tidpunkten för avslöjandena kunde för President Lulas del inte vara sämre vald: Brasilien stod just då värd för det fjärde globala forumet mot korruption."

Nu på söndag genomför PT sina direktval av en ny ledning. Innan korruptionsanklagelserna stod ungefär 60 procent av partiets medlemmar bakom President Lulas politiskalinje. Det har alltid funnits en stark vänsterfalang inom PT som hela tiden pressat Lula, men inte fått nog med majoritet att driva igenom reella förändringar av politiken. Det ska också sägas att PT: s vänster tidigare aldrig ifrågasatt Lulas ledarskap. Idag är det betydligt svårare att sia om utgången i de kommande PT valen och ett nytt inslag är kritiken mot just Lulas ledarskap. Kritiken mot Lulas ledarskap har framförts av tunga PT företrädare som anser att Lula försöker distansera sig ifrån partiets problem och istället för att vara partiets ”starka man” som tar i tu med problemen har Lula istället valt att inte göra någonting förutom att sparka dom som anklagats. Detta har också lett att oppositionen inom PT har stärkt sin ställning i och med korruptionsanklagelserna vilket leder till att valen den 18 september är helt ovissa. Situationen har också lett till att PT: s guvernörer och borgmästare intagit en låg profil och i vissa fall distanserat sig ifrån partiet. De interna valen är mycket viktiga för president Lula, och om hans motståndare inom PT vinner mark riskerar Lula bli en president utan parti. Och om Lulas linje inom PT vinner, är risken stor att partiet splittras.

"De interna valen är mycket viktiga för president Lula, och om hans motståndare inom PT vinner mark riskerar Lula bli en president utan parti. Och om Lulas linje inom PT vinner, är risken stor att partiet splittras"

Vad innebär detta för President Lula och partiet? En första indikation är de interna valen den 18 september. Utfallet där kommer att vara avgörande för hur PT kommer att agera och om Lula har fortsatt stöd för sin politik. Det som gör korruptionsanklagelserna svåra för President Lula och PT är att dom jämt framhävt att dom är ett ”rent” parti med moral och etik. Detta budskap har varit centralt inom PT sedan dess bildande för 25 år sedan.
Om det är så att korruptionshärvan växer under de pågående utskottsförhören och att Lula själv dras in i detta kan de leda till hans avgång, men inte mycket tyder på det idag. Det finns fortfarande inga bevis på att Lula är inblandad i dessa skandaler och han har fortfarande ett stort stöd. 35 procent av väljarna i en undersöknings som publicerades under veckan ger Presidenten ett starkt stöd. Samtidigt är landets ekonomi starkare än någonsin vilket kan leda till att regeringen Lula kan genomföra nya reformer, men detta kan inte göras så länge utskottsförhören pågår och korruptionsanklagelserna lever.
Tiden är knapp. Under hösten 2006 är det nytt presidentval och nästa års valrörelse kan bli väldigt smutsig. Med tanke på att en valrörelse i Brasilien omsätter lika mycket pengar som en presidentvalskampanj i USA kan det spenderas en hel del pengar på att svärta ner PT och president Lula.

BILDEN VISAR PRESIDENTPALATSET I BRASILIA

Next Stop Brasilien

2005-09-06T07:16:00.000+02:00

Om tre timmar sätter jag mig på flyget till Brasilien. Under åtta dagar ska jag tillsammans med två SAP distrikt besöka PT i Sao Paulo samt andra partier när vi kommer till huvudstaden.
Vårt besök genomförs vid en tidpukt när president Lula och hans parti PT anklagas för korruption. Anklagelserna slår hårt mot Lula, eftersom hans parti ansetts som "rent" av den stora massan, tillskillnad från andra partier i Brasilien.
Jag kommer att uppdatera min blogg regelbundet under besöket. Nu hör jag taxin. Vi syns snart.

Demokratibyggare träffas i Stockholm

2005-08-26T11:19:00.000+02:00

Med start på söndag genomförs ett koordineringsmöte med några av världens största demokratifrämjande stiftelser den 28 - 30 Augusti i Riksdagshuset i Stockholm. Deltagare ifrån drygt 30 länder kommer att diskutera och utbyta erfarenheter från de senaste årens arbete.

Vad kan vi förvänta oss ifrån mötet? Jo, en rad av mycket intressanta seminarier. Under rubriken "Supporting regime change - Democratic assistance or intervention?" kommer stödet till Ukraina och Georgien diskuteras och vad det innebar för förändringarna där. Det är en brännande frågeställning som med all säkerhet kommer att skapa en hel del debatt.

Med tanke på den senaste årens utveckling med USA:s olagliga krig mot Irak och de senaste årens terrorism så står demokratin inför nya utamningar och hot. Mötet i Stockholm har en bredd som borgar för att frågorna rörande demokratiarbete verkligen belyses från olika håll. Det ska bli intressant att höra på vad Carl Gershman och Saad Eddin Ibrahim har att säga från sin olika erfarenheter och verkligheter.

Fotboll med bitter eftersmak

2005-08-23T22:10:00.000+02:00

Att det aldrig blivit bröllop mellan Sverige och Europa är känt sedan ett tag tillbaks, men att det inte ens når en förlovning gör mig bedrövad. Upprörd och lätt förnedrad stängde jag av TV:n innan halvtidsvilan. FC Thun hade just gjorde 2-0 på ett oinspirerat och svagt MFF.

Vad hände med Real Malmö? Laget som skulle ta svensk klubbfotboll till nya stordåd i Europa och Champions League. Där sitter jag framför TV:n med kaffe och bullar och innan jag hunnit tagit första tuggan så står det 2-0 till FC Thun och kaffet smakar inte gott längre. Det blev en ganska sur eftersmak, helt omöjligt att svälja. God Natt! Nu ska jag gråta mig till söms.

Musikaliska Äventyr

2005-08-16T23:15:00.000+02:00

Historia är intressant oavsett om det handlar om vishetens imperier eller musik och under semestern i Egypten träffade jag en man på hotellet som initierat kunde berätta om olika arabiska artister. I mellanåt diskuterade han också politik. Personligen lyssnar själv ofta på arabisk musik och under semestern i Egypten inhandlade jag en hel del arabisk musik såsom Oum Khaltoum, Amr Diab och Hisham Abbas.
Även om västerländska artister uppmärksammas så har arabvärlden sina egna stjärnor och sin egen stil. Det finns två typer av musik som säljer och det är den klassika arabiska musiken och den moderna arabiska popmusiken som kan elda på vilket dansgolv som helst.

Den klassiska arabiska sångerskan Oum Khaltoum är den största stjärnan av dem alla, en ikon som fortsat är generations överskridande. När hon dog 1974 kantades Kairos gator av mer än en miljon människor som ville få en sista glimt av den egyptiska nationalklenoden. Hon var ofantligt stor i arabvärlden.
En kväll på hotellet visade dom en flera timmar lång konsert med Oum Khaltoum på egyptisk TV. Inspelningen var ingen höjdare eftersom både ljud och bild var under all kritik. Konserten följdes av en intervju med Jimmy Page! Intervjun hade visserligen inget att göra med Oum Khaltoum eller arabisk musik för den delen men övergången är nog ett av de mer "djärva" jag sett på arabisk TV. Nu ska vi inte glömma att Jimmy Page inspirerades en hel del av arabisk musik. Lyssan bara på Led Zeppelins klassiker Kashmir så förstår ni vad jag menar.

Intressanta fakta från intervjun med Jimmy Page var att The Who's trummis Keith Moon namngav Jimmy Page nya band genom uttalandet "Page new band would probably go down like a lead zeppelin". Kanske inte det mest orginella uttalandet av Keith Moon, men det får ändå plats under rubriken kultfakta.

Positivt men inte speciellt märkvärdigt

2005-08-16T22:45:00.000+02:00

Personligen tyckter jag att Laila Freivalds och Carin Jämtins artikel i DN i går var bra, men den kunde gärna vara lite mer rak. Israels tillbakadragande från Gaza är självklart positiv, men inte speciellt märkvärdigt eftersom den långa Israeliska närvaron alltid varit illegal. Nu utrymms inte hela Gaza eftersom gränskontrollen till Egypten fortsatt kommer att förbli under israelisk kontroll, men självklart ska även den falla under palestinskt flagg. Ett tillbakadragande från Västbanken är också lika självklart och vi får hoppas att det inte tar 38 år till. Denna fråga togs också upp på mötet som Sundbybergs arbetarkommun arrangerade på tisdagsmorgonen där utrikesminister Laila Freivalds gav en bred och tydlig presentation av Sveriges roll i världen. Jag lämnade tyvärr mötet kort efter utrikeministerns presentation och en fråga från publiken.

Det var ett tag sedan...

2005-08-15T19:12:00.000+02:00

...men nu är jag tillbaks och ska vara mer frekevent i mitt bloggande. Semestern är över och dagen ser ut som den brukar, vilket innebär bloggskrivande någongång mellan 22:00 och 24:00. I morgon är det frukostmöte med Laila Freivalds och Sundbybergs Arbetarkommun. Tänkte sammanfatta det på bloggen som en "kick off" efter semestern.

10 kandidater i Egyptens presidentval - Men är inte utgången redan klar?

2005-08-08T11:00:00.000+02:00

Den egyptiska valkommisionen har godkänt 10 kandidater till presidentvalet den 7 september. Två av kandidaterna är den sittande presidenten Hoshni Mubarak och hans främsta utmanare Ayman Nur.
Trots att presidentvalet för första gången har fler än en kandidat så finns det mycket att önska i frågan om det kommande valet. För det första har regeringspartiet och deras kandidat Hoshni Mubarak stora fördelar gentemot sina moståndare. Under min vecka i Egypten gavs det knappt någon tid åt utmanarna i den statsägda telivisionen, utan Mubarak har fått fritt spelrum, i synnerhet efter terrorattentatet i Sharm Al Sheikh.

I övrigt så har valkommissionen kritiserats hårt, eftersom den till största delen består av medlemmar från det regerande nationalistpartiet, som har president Mubarak att tacka för mycket. Två av kommissionens viktigare uppgifter är att godkänna kandidaterna samt att handplocka de domare som ska övervaka valet. Kommissionen har också motsatt sig internationell övervakning och har inte heller bestämt vilka som ska fylla ut det tomrummet.

"Två av kommissionens viktigare uppgifter är att godkänna kandidaterna samt att handplocka de domare som ska övervaka valet. Kommissionen har också motsatt sig internationell övervakning och har inte heller bestämt vilka som ska fylla ut det tomrummet"

Hala Mustafa som är relativt frispråkig medlem av regeringspartiet säger att kommissionen är mer ett politiskt expriment och ett sätt att få igång en ny typ av valprocess, men han tydliggör också att den inte kommer utmana den befintliga politiska strukturen i landet, vilket innebär att det regringsbärande partiet med Hoshni Mubarak i spetsen kommer att dominera scenen i det kommande valet.

En vecka i Egypten

2005-08-04T23:13:00.000+02:00

Har nyss kommit hem från Egypten och Röda Havet. Medan familjen har badat och lapat sol i El Gouna, så har jag passat på att studerat den egyptiska pressen och vad som sagts kring bombdådet i Sharm Al Sheikh samt det kommande presidentvalet.

Har nyss kommit innanför dörren så jag återkommer kring mina intryck från Egypten post Sharm och pre Presidentval.

Några citat från Egypten:

" I min djupa kärlek för musik under 1960-talet, ville jag bli dragspelare"
Det muslimska brödrarskapets ledare Mohammed Habib uttrycker sin kärlek för kultur i Al Sharq Al Awsat den 19 juli 2005.

"Om vi verkligen ska ta i tu och motverka terrorism, så är lösningen politiska reformer"
Magdi Mehenna i Al Masri Al Youm den 25 juli 2005 i en kommentar till terrordådet i Sharm Al Sheikh.

"Den gör mitt uppdrag i Kairo betydligt enklare, eftersom allmänheten kommer att se den israeliska ambassadörens närvaro som normalt"
Den israeliska ambassadören Shalom Cohen angående den nya filmen Al Safara Fil Amara (Ambassaden i byggnaden).

Vem är "Vi" och vem är "Dom"?

2005-07-24T09:12:00.000+02:00

Händelserna i London och Sharm el-Sheik skapar inte bara rädsla och förödelse, med rädslan och vreden efter dessa dåd ökar också klyftan mellan folk och fördomar sprids snabbt. Rasistiska grupper demonstrerade på Londons gator igår och ser chansen att bidra till ännu mer intolerans.
Dödskjutningen av Jean Charles de Menezes från Brasilien i Londons tunnelbana, som inte hade något med terrorism att göra var det värsta som kunde hända i detta mycket känsliga läge, eftersom det bidrar till en allt ökande "vi och dom känsla". Jean Charles de Mendez blev en "potentiell terrorist" genom att han sprang i tunnelbanan med en vinterjacka, så frågan är vilka som är "vi" och vilka som är "dom". Hans död väcker frågan hur lång vi kan gå i kampen mot terrorismen. Vad har vi för ramar egentligen? Dödskjutningen har dragit igång en högljud debatt i Storbritannien som kommer bli mycket intressant att följa.

Vad händer med min resa?

2005-07-23T11:07:00.000+02:00

Nästa vecka ska jag och familjen åka till Egypten. Sharm El-Sheik var en av destinationerna. Idag ligger delar av den egyptiska kuststaden i ruiner efter nattens terrorattentat.

Den Nya Världsbilden Skapas av Ord och Begrepp

2005-07-22T09:36:00.000+02:00

London drabbades återigen av terror, endast två veckor efter attentaten som tog 56 människors liv. Jag har under morgonen läst ett antal ledare och några bloggar om händelserna i går. Återkommande namn och begrepp i dessa artiklar är Osama Bin Laden, 11 september, terrorism, Irak, Afghanistan, George W Bush, Tony Blair, islam, muslimer, säkerhetstjänst och polis. Att dagens artiklar om terrorism byggs upp kring dessa ord och namn är ingen slump utan ett resultat av de senaste årens händelser. Men det ger ändå en tydlig bild av hur vi ser på världen vem som är huvudaktörerna. Denna bild dominerar inte bara västerländsk press utan även annan internationell press. Skillnaderna ligger i att huvudaktörerna och begreppen tolkas och beskrivs olika men i grunden delas en väldigt homogen syn. Det finns ett globalt motstånd mot terrorismen, men denna homogena bild synliggör också assymetrin som så många nämner.

Jonas Morian har precis som jag läst dagens ledare och uppmärksammar att vissa ledarskribenter kräver hårdare tag. En intressant iaktagelse är att många skribenter har blivit mer analytiska än tidigare, men det finns fortfarande mycket att önska ifrån SvD, DN och Expressen.

”Preventiva Mord” på ”Potentiella Terrorister"

2005-07-15T11:43:00.000+02:00

Jag pratade i dag med en god vän ifrån Nablus som sa att de tre senaste dagarna och nätterna varit en mardröm. Under tre dagar denna vecka har 8 personer dödats och ännu fler skadats enbart i ett palestinskt flyktingläger utanför Nablus. Ingen av dessa personer har haft någonting att göra med självmordsattentatet i Israel tidigare denna vecka. Räknar vi in Gaza och Tulkarem stiger dödssiffrorna och antalet skadade.

Terrordåd i form av självmordsattacker som skedde i Israel gynnar absolut inte den palestinska saken och ska fördömas. Men problemen löses inte heller av att varje israelisk attack på ockuperade områden urartar i dödande av civila och i efterhand hävda att det är i preventivt syfte. Om en av åtta är en ”potentiell terrorist” så kan morden på de andra sju knappast ses som preventivt, snarare som terrorist handling.

Att genomföra ”preventiva mord” på ”potentiella terrorister” är varken lagligt eller civiliserat även om ett förfinat språk används.

Vi hörs om en vecka

2005-07-11T14:37:00.000+02:00

Nu åker jag ut och fiskar i en vecka. Jag tänker koppla av, samla mina tankar och hoppas att det nappar.

Jag bifogar en sommarbild från min balkong

Hur skyddar vi oss mot terrorism?

2005-07-08T17:57:00.000+02:00

Min syster bor utanför London och kunde snabbt meddela oss att hon var Ok. Lina berättade att det var ett England i chock som hon mött under gårdagen, alla partade om vad som hänt. Varför händer detta? Vad har vi gjort för ont? Det finns självklart ingar glasklara svar men det finns kvalificerade gissningar. Den typ av hot som vi dag utsätts för är ingenting nytt och för Londonborna en plågsam påminnelse om tiden när IRA var aktivt och där tunnelbanan var det ständiga måltavlan.
Det som däremot är nytt är att världen förändrats och att hotbilden ser annorlunda ut. Terrorismens kärna är själva osäkerheten som den skapar, att aldrig veta när och var den inträffar. Det samhället som vi lever i innebär utsatthet och att skärpa lagstiftning och ge både polis och militär större befogenheter är en väg att gå, men då på bekostnad av de fria och öppna samhället. Är vi villiga att betala det priset? Men frågan är vad vi annars ska göra.
Vi kan aldrig vara säkra på att Sverige klarar sig undan framtida terrordåd, oavsett vilken typ att utrikespolitik vi för. Gårdagens tragiska händelser känns mycket tungt ur alla möjliga perspektiv.

Ett G20 kommer att utmanar FN

2005-07-07T10:21:00.000+02:00

När jag följt utvecklingen av G7 till G8 och nu ett G20 ser jag också potentialen. Trots att G8 gruppens samlade inflytande är enormt så har gruppen sina begränsningar, och det handlar om förtroendet. Fortfarande är G8 en rikemansklubb, där representanter ifrån Sydamerika, Afrika och Asien inbjuds att delta i informella överläggningar. Att länder som representerar utvecklingsvärlden deltar handlar givetvis om att stärka G8:s förtroende, men informella överläggningar räcker inte i det långa loppet. Därför kommer också G8 mötet seriöst lyfta frågan om att utöka G8 till ett G20 som på sikt ska ta över toppmötena.

Ett G20 med utvidgat mandat kommer definitivt utmana FN. FN:s medlemsländer har inte lyckats genomföra nödvändiga reformer som på sikt kommer att garantera organisationens unika roll. Både Sydafrika och Brasilien har ambitioner om att bli permaneta medlemmar i säkerhetsrådet och om detta inte hörsammas kommer dessa länder driva på utvecklingen av ett G20 med ett utökat mandat. Det ska bli intressant att följa G8 mötet i Skottland och om det leder till ett G20 med ett större mandat. USA är som alla vet ingen större beundrare av FN och kommer säkert inte sätta fingrarna i mellan för en alternativ sturktur som på alvar utmanar FN. Men fortfarande är FN det enda organisation som är skickad att ta stora globala beslut, så en reformering av FN är prioriterat framför en ny struktur som tillexempel ett G20.

Det känns bra att vara retro

2005-07-06T10:09:00.000+02:00

Tidigare har jag här skrivit om blandbandsfenomenet och hur de påverkade en hel generation. Mina blandband innehöll de mesta i musikväg, men det var hårdrocken som fyllde ut det mesta på en 90 minuters kassett. Igår gick jag igenom min skivsamling och hittade några riktiga guldkorn som jag kände jag måste dela med mig av. Jag har känt mig lite retro ett tag, troligen är det vädret, som påverkar mig.

Jag tänkte nämna några intressanta upptäckter i skivbacken; The Storm, Giant, Baby Animals, Whitesnake och Evenrude.
Just nu lyssnar jag på The Storm som släppte sin enda platta 1991. Kärnan i bandet är ex Journey medlemmar och då i synnerhet Gregg Rolie som var Journeys musikaliska motor under 1970-talet. The Storm tillhör det absolut bästa som gjorts inom den melodiska hårdrocken. Skivan är mycket svår att få tag på men man kan alltid pröva leta på olika auktionssajter.
Giant slog oss alla med häpnad 1989 när skivan Last of the Runaways kom. debuten följdes upp av den lika bra Time to Burn. Giants leds av den fantastiska gitarristen, keybordisten, sångaren, låtskrivaren och producenten Dan Huff som medverkat på det mesta inom pop och rocken som kom under 1980-talet bland annat Madonna och Michael Jackson. Dan Huff är Nashville-baserad och har producerat flera nya stjärnor eller som Robert "Mutt" Lange sa; - Det finns inget som Dan Huff kan göra med en gitarr.

Australien har länge varit underdogs på hårdrocksscenen (förutom jättarna AC/DC), men har kommit fram med en del fantastiskt bra artister. Baby Animals släppte sin debutplatta 1991 och fick en hit med Rush You. Den självbetitlade debuten är gitarrbaserad rock som verkligen förtjänade mer uppmärksamhet. Det är en superb skiva som håller på vilket party som helst. Baby Animals leds av den mycket karismatiske låtskrivarnen och sångerskan Suze DaMarchi. Uppföljaren var tyvärr en stor besvikelse.

Whitesnake nådde med sitt album 1987 enorma framgångar och toppade listorna världen över, men det är skivan innan; Slide it In från 1985 och då USA utgåvan som verkligen är guldkornet. Inför USA lanseringen mixades skivan om med John Sykes på gitarr istället för slidegitarristen Micky Moddy, för många var detta ett helgerån, men den punch som skivan fick med John Sykes slår det mesta.
Ole Evenrude är norrman och lyckades 1989 fått ut en skiva som är bland det bästa inom anthemrocken. One Size Fits All är nog en av de mest underskattade skivorna som släppts. Intressant är att skivan sedan länge utgått och inte finns att få tag på, förutom på E-bay där hans enda engelska album One Size Fits All auktionerats ut för runt 2500 kronor! Ole har sagt att skivan ska återutges igen, vilket innebär att min orginal CD sjunker i värde, snyft.

Nu tänker jag plocka fram min gitarr och plugga in och lira med. Det är verkligen skönt att vara retro!

Svensk-Kubanska Föreningen och ABF = ?

2005-07-01T14:25:00.000+02:00

I måndags blev jag uppringd av Rickard Alvarsson på Uppsala Nya Tidning som ville att jag skulle uttala mig om Kuba är en demokrati eller inte samt redogöra hur jag ser på Svensk-Kubanska Föreningen. Jag redogjorde tydligt min ståndpunkt att Kuba inte är en demokrati, eftersom dom inte uppfyller vissa grundläggande kriterier såsom mäsnkliga rättigheter, yttrandefrihet och föreningsfrihet. När det gäller Svensk-Kubanska Föreningen så uttryckte jag mig mer diplomatiskt än som återges i UNT:s artikel Odemokratisk förening har studiecirkel i ABF Uppsala . Det som jag sa var att: -Svensk-Kubanska Föreningens syn på demokrati är grumlig.

I vilket fall som helst har många upprörda personer ring till mig, gissningsvis medlemmar i Svensk-Kubanska Föreningen och andra som tycker mer om Castro än Kuba.
Det jag däremot inte visste var att det hela handlade om var om den Svensk-Kubanska Föreningen i Uppsala ska få ha studiecirklar i ABF:s regi, vilket ledde till att samma Rickard Alvarsson ringt upp ABF:s ordförnade Karl-Petter Thorwaldsson som sa följande:
— Jag vill inte säga någonting eftersom varje enskild enhet inom ABF är juridiskt ansvarig. Men om Palmecenter hävdar att Svensk-Kubanska Föreningen inte står för en demokratisk värdegrund så måste vi undersöka det problemet.
Karl-Petters uttalande är vad jag vet korrekt citerat, men baserad på vad jag inte riktigt har sagt, men det är ändå kul att mitt uttalande får den betydelsen.

Jag vet att ABF i Stockholm för länge sedan avslutade sitt samarbete med Svensk-Kubanska Föreningen berorende på att deras syn på demokrati inte ligger i linje med ABF:s syn. Precis när jag trodde stormen blåst över så gör UNT en ledare på ämnet idag under rubriken Castros svenska hejaklack. Så telefonerna har även gått varma idag. En person ringde och skrek i telefonen och kallade mig för, citat, "Imperialist lakej". Vidare skrek han att Palmecentret förått de sista fria utposterna Kuba och Zimbabwe. Zimbabwe! Jag menar hur långt ifrån verkligen får man vara. Just nu har ca 500 000 männsiskor fördrivits från städerna och fått sina hem och försörjningsmöjligheter förstörda av Mugabe. Det mänskliga lidandet som följer detta fruktansvärda tilltag kan absolut inte försvaras!

"En person ringde och skrek i telefonen och kallade mig för, citat, "Imperialist lakej". Vidare skrek han att Palmecentret förått de sista fria utposterna Kuba och Zimbabwe. Zimbabwe! Jag menar hur långt ifrån verkligen får man vara. Just nu har ca 500 000 männsiskor fördrivits från städerna och fått sina hem och försörjningsmöjligheter förstörda av Mugabe. Det mänskliga lidandet som följer detta fruktansvärda tilltag kan absolut inte försvaras!"

Om jag inledningsvis var irriterad på UNT att dom citerat mig utan att nämna det för mig, så är jag idag mer irriterad på att det finns människor som seriöst anser att Zimbabwe och Kuba är "fria utposter". Eller som Kerstin Olerud ordföranden i Svensk-Kubanska Föreningen i Uppsala säger:
- För mig är det självklart att Kuba är en demokrati. Den bild som ges i svenska medier är ensidig och presenterar en schablonbild av verkligheten. Istället borde vi i Sverige fråga oss om vårat system verkligen är demokratiskt.

Sol & Bad eller Fjällen

2005-06-30T09:22:00.000+02:00

Nu går jag på semester med min soldyrkande familj. Jag däremot har alltid haft en dålig relation till solen som har en tendens att göra mig knallröd, trots solskyddsfaktor 26 (sådan som gör att man blir vit efter insmörjning). Förra året åkte vi till södra Spanien där jag efter en dag i solen fick spendera resten av tiden i ett badkar med kallt vatten för att överhuvudtaget kunna sova.

Laila och mina två tjejer Selma och Lisa har lyckligtvis betydligt bättre pigment än mig, så bad och sol är enbart något positivt i deras värld. Jag har lobbat stenhårt för att vi ska ha semester i fjällen men detta har inte riktigt slagit igenom.

Så om det blir en sol och badsemster så kommer jag säkert fortsätta mitt bloggande under tiden familjen spenderar tid på stranden, men om det blir fjällen så får mina tankar vänta tills slutet av juli.
Det kan också bli en kompromisslösning, vilket innebär att vi får mötas på halva vägen, vilket är Äppelbo.

Vad menar egentligen OECD?

2005-06-29T23:16:00.000+02:00

Jag har sett fram emot OECD:s rapport Employment Outlook och hoppades verkligen på att få läsa en progressiv rapport, men inte. Problemet är inte OECD:s analys av situationen utan mer i vad vi ska göra åt en allt mer konkurransutsatt arbetsmarknad. Mycket riktigt konstaterar man i rapporten att globaliseringen inte är problemet. Kina, Indien och EU:s nya medlemsländers integrering i världshandeln är inte ett fenomen utan en helt naturlig utveckling. Samtidigt konkurrensutsätter detta arbetstagare, som vid arbetslöshet får det betydligt svårare att finna nya arbetsplatser. I allt högre grad måste de även acceptera betydande löneminskningar. Detta drabbar framför löntagare som är äldre och som har sämre utbildning.

Frågan jag ställer mig är om "betydande löneminskningar" är en rekommendation eller ett konstaterande? I vilket fall som helst är bara omnämningen illa nog. Om det är ett konstaterande så handlar det om att arbetsvilkoren är så olika och i vissa länder såsom Kina och Indien knappast ILO standard. Det stora problemet är att det finns en acceptans för betydande kränkningar av fackliga rättigheter på ett sätt, som aldrig skulle accepteras när det gäller brott mot de övriga mänskliga rättigheterna. Enligt OECD är det därför viktigt att vi skapar "dynamiska arbetsplatser" vilket också är ett väldigt luddigt uttryck och ger upphov till små kalla kårarar. Mitt tolkning av rapporten är att länder med starka fack och bra arbetsvilkor inte kan konkurrera inom sektorn som anställer lågutbildade arbetare, utan att försämra vilkoren för arbetstagaren, istället för att vända på kakan och säga att det är ett stort problem att de fackliga rättigheterna och arbetstagarens vilkor inte ens lever upp till minikraven. Men samtidigt är de nya arbetstillfällena i Kina, Indien m.m. oerhört viktig, men det gynnar knappasts samhället att arbetstagarna är helt utslitna vid 35 års ålder. Den utvecklingen skapar inte bara mänskligt lidande utan också nya problem som defacto kan fördjupa fattigdom och segregering.

Men OECD konstatera också i Employment Outlook att deras medlemsländer måste satsa mer på utbildning av arbetskraften. Det är visserligen ingen nyhet men väl så viktigt att upprepa vid alla givna tillfällen. Men det bestående intrycket av rapporten är att vi måste fortsätta kampen för fackliga rättigheter på ett globalt plan. Länge leve internationalismen!

Zimbabwe - Ett land med en tyrann

2005-06-22T20:22:00.000+02:00

Terrorn mot civilbefolkningen i Zimbabwe har trappats upp efter valet. Just nu pågår en kampanj där regeringstrupper river ner hela bostadsområden och tvingar människor på flykt. FN räknar med att fler än 200 000 människor redan blivit hemlösa. Trots denna humanitära katastrof tiger många av Zimbabwes grannländer. Människor kallar det Zimbabwes Tsunami. Men det är ingen naturkatastrof som drabbat landet utan regeringstrupper som med bulldozers och grävskopor gått hårt fram i de områden där oppositionen mot president Robert Mugabe var stark före valet. Enligt FN kan så många som 1,5 miljoner människor ha mist sina hem och sitt levebröd. Regeringen kallar det för en upprensningsaktion mot illegal handel, men uppenbart handlar det om en brutal politisk aktion för att passivisera de som kan misstänkas ha stött oppositionen eller tänker stödja oppositionen i kommande kommunafullmäktigeval.

Jag kommer att medverka i morgon den 23 juni kl:08:45 i TV4 för att diskutera utvecklingen i Zimbabwe.

President Bush v.s Capitol Hill

2005-06-22T18:59:00.000+02:00

Det är tydligt att President Bush inte kommer att ge sig ifrågan om utnämningen av John Bolton som ny FN-ambassadör. Mede denna hållning driver Bush den inslagna linjen att utnämna starkt konservativa krafter till viktiga poster. För några dagar sedan försökte President Bush bryta senastens filibuster som just nu blockerar utnämningen men misslyckades. För att kunna göra det krävdes 60 röster, men man lyckades bara skrapa ihop 54. (Filibuster är också ett mycket intressant demokratiskt inslag, men det är en annan diskussion).

Orsaken till att utnämningen blockeras är att Demokraterna krävt dokument och utlåtanden rörande John Bolton, men Vita Huset har vägrat att leverera. Det är intressant att Vita Huset verkligen kör på och inte på något sätt försöker kompromissa med Capitol Hill. Detta med utnämningspolitik är ju även en debatt i Sverige.

Men President Bush har ett alternativ och det är att utnämna Bolton efter den 4 juli, en så kallad "semesterutnämning", när Capitol Hill är lediga. Visserligen ett mycket impopulärt alternativ men väldigt effektivt och frågan är hur långt President Bush är villig att gå? Är han villig att försvåra sin resterande ämbetstid över utnämningen av John Bolton?

Den andra alternativet är att dra tillbaks utnämningen och hitta en annan kandidat, men det finns inget som tyder på detta. President Bush har använt "semesterutnämningar" relativt flitigt tidigare.
En fortsatt "konservativisering" är Bush målsättning och han ser inte ut att svikta på den punkten. Det bådar illa för USA och för världen.

Ziad - Sju Månader i Amerikansk Fångenskap i Irak

2005-06-21T14:20:00.000+02:00

I början av november 2004 besökte den svenske medborgaren Ziad sin familj i Mosul i norra Irak. Han hade nyss gift sig och tillsammans hade de varit på den svenska ambassaden i Damaskus för att förberedda hennes flytt till Sverige. När dom återvänt till Mosul och befinner sig ute på stan stormar amerikanska trupper området och arresterar ett hundratal personer inklusive Ziad. I går träffade jag honom och han berättar sin historia om hur han togs till fånga av de amerikanska soldaterna och under förnedrade omständigheter fördes till ett fängelse i Mosul. Under de kommande 7 månaderna sitter han i tre olika fängelser utan att ens få en förklaring till varför han är fängslad. Inte heller får han kontakta någon. Hans familj vet inte vart han befinner sig, trots att dom besöker den lokala administrationen varje dag för att få information om hur han mår och vart han befinner sig. Det enda dom vet är att han sitter fängslad.

Från fängelset i Mosul flyttades han senare till det ökända Abu Ghurayb fängelset i Bagdad och efter ytterligare en tid vidare till ett fängelse i Basra i södra Irak.
Han förhördes vid ett flertal tillfällen av amerikanska soldater, både uniformerade och civilklädda, men fick aldrig reda på varför han blivit fängslad. Så en dag i maj 2005 kommer en amerikansk officerare och talar om för Ziad att han är fri att gå. Han släpps och får för egen maskin ta sig därifrån. Han är väldigt tagen av tiden i fängelset och inte speciellt intresserad av att diskutera detaljer. Det enda han önskar är att få reda på varför han blev fängslad och få upprättelse. Trots att UD blev informerade om situationen några dagar efter att amerikanska trupper fört bort honom, fick han aldrig något besök, inte heller någon information.
Vi ska ha djupare samtal kring händelserna så fort han känner sig mogen och det kommer att finnas anledning att återkomma i ämnet.

Brian Wilson fyller år

2005-06-20T09:39:00.000+02:00

Låtskrivar- och producentgeniet Brian Wilson fyller 63 år idag och hans bidrag till musiken kan inte poänteras nog mycket. I maj 1966 släppte The Beach Boys LP:n Pet Sounds som idag klassas som en av de alla bästa skivorna någonsin. Utan att överdriva är detta århundradets mest inflytelserika album.

Brian Wilsons födelsdag ska firas med att lyssna på hans senaste skiva "Smile", som släpptes förra året. "Smile" skulle ha släppts 1967 som en uppföljare till "Pet Sounds", men Brian Wilson drabbades av ett nervöst sammanbrott och försvann från musikscenen. "Smile" blev känt som the greatest album that never was finally. Men den 28 september 2004 släpptes äntligen "Smile" och 37 års väntan var över. Och "Smile" är bra, mycket bra.

Vill slå ett slag för Qaisar...

2005-06-17T01:12:00.000+02:00

...som nyss börjat blogga och alltid har något intressant att dela med sig av. Dagliga funderingar heter hans blogg.
Qaisar kommenterar i Kan stukturer vara något annat än diskriminerande? Paul Lappalainens utredning "Det blågula glashuset - strukturell diskriminering i Sverige". Utredningen ligger på mitt skrivbord och är tänkt som semesterlitteratur. Så jag får återkomma ifrågan.

Watergate på gott och ont

2005-06-15T18:42:00.000+02:00

För någon vecka sedan klev "Deep Throat" ut ur gaderoben. W. Mark Felt var den mystiska informatören som i Washingtons mörker gav Washington Posts två journalister Carl Bernstein och Bob Woodward avgörande information som ledde till att Watergate skandalen briserade 1973. När W. Mark Felt stod där i TV:n och vinkade ifrån sin ytterdörr slog det mig att han var den första riktiga hemliga källan eller den säkra källan som det nu oftast kallas. Han var "Deep Throat" den ansiktslösa informatören.
Journalisterna Bernstein och Woodward offetliggjorde skandalen och räddade den amerikanska demokratin. Washington Posts två journalister förvandlades från anonyma Svenssons till firade folkhjältar över en natt. Men W. Mark Felt förblev "Deep Throat" tills nyligen. En anonym man som med sin avgörande information fick President Richard Nixon på fall. Denna historia är som ett bättre Hollywoodmanus och så blev det också film, tre år efter avslöjandena med Robert Redford och Dustin Hoffman i huvudrollerna.

Men vad har egentligen avslöjandet kring Watergate inneburit för journalistiken? I USA tog debatten fart efter att W. Mark Felt kommit ut som "Deep Throat" och när jag i samband med min resa till Colombia besökte USA i början av juni fick jag möjligheten att lyssnade på Philip Meyer som är professor i journalistik. Professor Meyer kunde konstatera följande:
Rent övergripande förändrade Carl Bernstein och Bob Woodward journalistiken för alltid. Efter Watergate har journalistiken aldrig varit sig lik. Unga människor som troligen satsat på en karriär som kamrer valde nu journalistiken. Antalet journalister tillgängliga ökade mångdubbelt. Detta gav tidningar, TV och radio en intressant valmöjlighet; att välja de bästa och smartaste journalisterna och höja standarden ytterligare eller helt sonika driva ner lönerna genom att anställa dom som var villiga att arbeta för en mindre summa. Bolagen valde de senare, konstaterade Professor Meyer.

"En annan effekt av "Deep Throat" är att journalister börjande använda begreppen "hemlig källa sa...", "från en trovärdig källa...", "Vi har fått information från en säker källa..." på ett sätt som stakt kunde ifrågasättas"

En annan effekt av "Deep Throat" är att journalister börjande använda begreppen "hemlig källa sa...", "från en trovärdig källa...", "Vi har fått information från en säker källa..." på ett sätt som stakt kunde ifrågasättas. I det mesta fall som studerats anser mediaforskarna att det inte var etiskt korrekt att tillämpa en journalistik som bygger på säkra källor m.m. Det blev mer en regel än ett undantag att grävande journalister byggde en artikel kring den konfidentiella källan. Samtidigt påpekade Philip Meyer att konfidentiella källor är viktigt, men ingen, varken journalister eller jurister har något bra svar på vart gränsen går rörande användandet av konfidentiella uppgiftslämnare.
Det kanske mest intressanta arvet efter Watergate enligt Professor Meyer är hur konfidentiella källor används inom den politiska svären. Den svär som fick ta den största smällen i och med Watergate skandalen. I dag används konfidentiella källor av regeringar och dess politiska motståndare likt röksignaler för att väcka intresse eller likt en försöksballong för att röka fram motståndarna, speciellt moståndare i de egna leden. Han sa att listan på användningsområde inom den politiska svären kan göras lång. Det handlar om att kontrollera agendan.

"Enligt professor Philip Meyers är den viktigaste delen av arvet från Watergate att den undersökande journalistiken blev mer viktig som en agendasättare än som bevisförande. Faktum var att Carl Bernstein och Bob Woodward avslöjande artiklar innehöll grava fel och att dom aldrig hittade "the smoking gun", som Meyer uttryckte det"

Enligt professor Philip Meyers är den viktigaste delen av arvet från Watergate att den undersökande journalistiken blev mer viktig som en agendasättare än som bevisförande. Faktum var att Carl Bernstein och Bob Woodward avslöjande artiklar innehöll grava fel och att dom aldrig hittade "the smoking gun", som Meyer uttryckte det. Exempelvis nämnde Bernstein och Woodward att den före detta kampanjkassören Hugh Sloan Jr namngett H.R Haldeman som var Nixons närmaste man som ansvarig för de kampanjmedel som användes för politiskt spionage. Faktum var att Sloan aldrig nämnde Haldeman vilket ledde till att Washington Post fick ställa sig i skamvrån.

Vad är då kontentan av Watergate skandalen och dess arv. Watergate demonsterade att journalistiken inte behöver vara perfekt för att vara effektiv. När annan media inte ville ta i ämnet, eftersom det fanns för mycket lösa trådar, surfade de nya sjärnjournalisterna på vågen så länge som det bara gick och kröntes med Pulitzer priset i maj 1973. Watergate blev mycket mer än bara en skandal, det blev synonymt med den perfekta journalistiken, trots att de avslöjande artiklarna inte var helt korrekta.

Måste bara kommentera....

2005-06-15T01:49:00.000+02:00

... Johan Norbergs briefing paper om förändringarna i arabvärlden, som jag nyligen läst. Han skriver till exempel följande:

"Inte för att regionens problem härrör från den israeliska ockupationen. Det är en ursäkt för förtryck och den ursäkten blir inte sannare av att ständigt upprepas av arabiska statsmedier. Regionens stora problem är demokratiunderskott – inte dess enda stabila demokrati.
En opinionsundersökning inför valet visade att även palestinierna anser det. 59 procent ansåg att fattigdom/arbetslöshet eller korruption/brist på reformer var deras största problem, medan bara 31 procent tyckte att den israeliska ockupationen var det."

För att uttrycka mig diplomatiskt är detta en total förvrängning av vad opinionsundersökningen säger och jag får känslan av att Johan Norberg letar med ljus och lykta efter siffror som kan bevisa hans egen övertygelse; att den israeliska ockupationen inte är ett problem! Undersökningen visar att 70 procent av palestinierna anser att fattigdom/arbetslöshet och den israeliska ocupationen var deras största problem, medan bara 24,5 procent tyckte att korruption/brist på reformer var det. Detta framhävs tydligt! För det första bottnar den palestinska arbetslösheten i den israeliska ockupationen. Det finns ingen fri rörlighet, varken för människor eller för varor. Stora delar av infrastrukturen är slagen i spillror. Stadigt minskat land att odla (eftersom Israel över lång tid har stulit mark ifrån Palestinierna. Som man sedan bygger bosättningar på). Världsbanken kunde tidigare konstatera att om man fördubblade biståndet till de ockuperade områdena skulle det endast ha minimal effekt på grund av alla restriktioner, som bottnar i den israeliska ockupationen, inte i palestinsk korruption. Däremot visar opinionsundersökningen att frågan om korruption inom den palestinska myndigheten gör palestinierna allt mer upprörda och att det blivit en viktig fråga för den nya presidenten Mahmoud Abbas. Om han sen lyckas få bukt med korruptionen är en helt annan fråga.
När det gäller demokratiunderskotten så är det ett jätteproblem i hela arabvärlden, precis som Johan Norberg säger. Men det ska också sägas att Israel fortfarande har "frågetecken" kring sin demokrati som också måste rätas ut.

Palestinian Center for Policy and Survey Research som Johan Norberg använt sig av, är mycket välrenomerade och både Ahmad Khalidi, Yezid Sayigh och Khalil Shikaki, som jag själv haft förmånen att samarbeta med, är mycket kunniga och enormt kompetenta.

Krig eller Fred i Colombia?

2005-06-13T10:54:00.000+02:00

Efter att haft lite tid att fundera på mitt senaste besök i Colombia, så kan jag konstaterar att det finns mycket positiva saker, i allafall att det nu finns en demokratisk vänster som kan utmana sittande preidentenen Alvaro Uribe.
I maj nästa år går Colombia till presidentval, ett land som är det näst folkrikaste landet i Sydamerika efter Brasilien och ett viktigt industriland. Enligt grundlagen får inte en sittande president ställa upp för omval, men Alvaro Uribe försöker nu driva igenom en lagändring för att möjliggöra en kandidatur. Personligen tror jag att det vore bra om en sittande president kan bli omvald. Fyra år är i kortaste laget för att utveckla en homogen politik, speciellt ifrågan om den väpnade konflikten i landet.
Alvaro Uribe, tidigare medlem i det Liberala partiet vilka är medlemmar i Socialist Internationalen, men ställde upp i presidentvalet 2002 som en enskild kandidat utan något parti i ryggen, efter att ha förlorat den interna omröstningen. Han vann en storseger efter att President Pastrana inte lyckats levererar något i fredsförhandlingarna med FARC. Uribe lovade hårda tag mot gerillan och fick stort stöd för detta. Hans presidenttid har inneburit en skärpning av konflikten, men han har samtidigt inlett samtal och en demobilisering av paramilitären, vilket förövrigt Sverige stödjer finansiellt. Demobiliseringen av paramilitären har dock starkt ifrågasatts av MR-organisationer och andra politiska aktörer i Colombia som anser att processen inte kommer att lösa de problem som paramiliären skapat ifrågan om mänskligt lidande, konfiskerat land och förstörd infrasturktur. Flera anser att processen endast handlar om att tvätta paramilitären "ren" och förvandla dom till ett rumsrent alternativ. Med tanke på magnituden av de brott som dom stått för är amnesti otänkbart, men likväl är detta en realitet och något som oroar.

"Flera anser att processen endast handlar om att tvätta paramilitären "ren" och förvandla dom till ett rumsrent alternativ. Med tanke på magnituden av de brott som dom stått för är amnesti otänkbart, men likväl är detta en realitet och något som oroar"

Samtidigt som förhandlingarna med paramilitären fortsätter är det fullt krig med FARC, som är den ensklit största gerillagruppen i världen med runt 20 000 män och kvinnor i vapen. Under flera decennier har FARC funnits i Colombia och har till och från kontrollerat delar av landet. FARC har under alla år letts av Marulanda, som idag, om han lever, är runt 75 år. Självklart är det ett jättemisslyckande för den colombianska regeringen att ingen av toppledarna inom FARC har tillfångatagits och inte heller har de väpnade kampanjerna lyckats slå sönder gerillan. De facto har gerillan under 1990-talet stärkt sig och har även fått tillgång till sofistikerad teknik och vapen.
Om FARC en gång i tiden hade något ideologiskt budskap, så har det helt och hållet försvunnit. Idag är FARC en gerillarörelse som ägnar sig år knarkhandel, kidnappningar och mord. Alvaro uribe har också bevisat att det inte går att lösa konflikten med hjälp av vapenmakt, utan endast genom förhandlingar.
Målsättningen med en sådan process måste vara att både paramilitären och gerillarörelserna demobiliseras och att sanningen kring övergrepp kommer fram och att stulen egendom återbördas.
President Alvaro Uribe är populär och om konstitutionsdomstolens dom innebär att han får ställa upp för återval blir det svårt för den samlade vänstern att vinna. Om Uribe däremot inte får ställa upp, så finns det goda möjligheter och Colombia behöver en regeringen som anser att fredsförhandlingarna är den rätta vägen framåt.

Samlad vänster i Colombia

2005-06-06T02:55:00.000+02:00

Colombia anses vara ett av världens farligaste länder. I snart ett halvt sekel har den miliära konflikten plågat landet. Mord och kidnappningar tillhör varadagen. Sittande presidenten Alvaro Uribe har under sin tid satsat enorma pengar på att förbättra säkerheten och krossa gerillan en gång för alla. USA finansierar detta genom den såkallade Plan Colombia som skapat större problem än tidgare. Fredssamtal med paramilitären har pågått en längre tid och Sverige har bidragit till denna process, men det finns stora frågetecken om samtalen ledare någonvart. Jag har denna vecka varit på Polo Democratico Independientes kongress i Bogota. PDI är det enda realistiska vänsteralternativet i Colombia. Under kongressen valde ombuden Antonio Navarro Wolff till deras kandidat i presidentvalet 2006. Navarro är en realpolitiker med bakgrund i rörelsen M19 som lade ner sina vapen 1991 i och med den nya grundlagen. Navarro besegrade Samuel Moreno som anses stå mer till höger. Ca 1500 personer delog i kongressen som har varit enormt upplyftande eftersom det nu finns ett demokratiskt vänsteralternativ till den ärkekonservative Alvaro Uribe.
Colombia behöver ett alternativ som tror på en förhandlingslöning på den långa konflikten.

Varför ett nej, när det är bättre med ett ja

2005-05-27T12:31:00.000+02:00

På söndag går de franska folket till valunorna för att rösta om EU:s nya konstitution eller rättare sagt EU:s nya fördrag (juridiskt är det ett fördrag eftersom EU består av självständiga stater. Till vardags kallas det dock för konstitution). Debatten har varit het i Frankrike och ett nej till fördraget vore ett stort bakslag för det europeiska samarbetet, att säga något annat vore att ljuga. Men att ett franskt nej skulle stoppa hela fördraget är knappast troligt. För att det ska hända måste mer länder säga nej tack till EU:s nya konstitution. Men om vi rent hypotetiskt säger att det blir en negativ utgång för fördraget vad har då väljarna egentligen sagt nej till?

"Jo, de franska väljarna säger inte nej till en nytt fördrag utan ja till ett lapptäcke av olika fördrag som EU idag lever efter. Detta lapptäcke är dåligt sammansatt och det är endast en tidsfråga innan sömmarna börja spricka"
Jo, de franska väljarna säger inte nej till en nytt fördrag utan ja till ett lapptäcke av olika fördrag som EU idag lever efter. Detta lapptäcke är dåligt sammansatt och det är endast en tidsfråga innan sömmarna börja spricka. De gamla fördragen har inte heller bejakat öppenheten utan till största delen tagits fram bakom stängda dörrar. Med andra ord har den demokratiska basen varit begränsad. Det nya fördragsförslaget däremot är betydligt bättre i den bemärkelsen att det medborgerliga inflytandet har varit betydande i dess utformning samt att områden som varit ifrågasatta har klarlagts.

Jag känner ibland en frustration att debatten tenderar att handla om antingen säga ja eller nej och helt sonika skrota förslaget till en nytt fördrag. Vi lever i en tid där de politiska utmaningarna är stora och riskerar urholka vår förmåga att värna välfärden. Vi måste svara upp mot de nya utmaningarna vi står inför och det görs bäst kollektivt. Det är demokratiska-, sociala- och fackligautmaningar som inte kan lösas utan samarbetet mellan länder. Självklart ska fördragsförslaget granskas kritiskt, men den som tror att ett EU utan det nya fördraget blir en bättre gemenskap och gynnar den vanliga medbrogaren eller den fackliga medlemmen, den personen tror fel. Eftersom dom gamla fördragen inte är tydliga i frågor som rör fackets rättigheter m.m.

"Vissa kritiker säger att fördraget är federalistiskt och ytterligare ett steg mot en "superstat". Det är inte ett helt fel påstående eftersom det nya fördraget stärker EU parlamentets roll"

Vissa kritiker säger att fördraget är federalistiskt och ytterligare ett steg mot en "superstat". Det är inte ett helt fel påstående eftersom det nya fördraget stärker EU parlamentets roll. Men det ska också klargöras att även de ensklida staterna får betydligt större möjligheter att påverka, som direkt underminierar den federalistiska idén. Bland annat handlar det om dom känsligaste områdena såsom utrikespolitiken, försvarspolitiken och skattefrågorna vilket också vetorätten behålls. För Sverige innebär det att ett gemensamt försvar inte är aktuellt så länge Sverige inte vill. När det gäller de omtvistade jordbruksfrågorna och speciellt subventionerna som idag är halva EU:s budget, så innebär det nya fördraget ett stort steg framåt för dom som anser att subventionerna till jordbruket ska sänkas.

Fördraget är också tydligare och mer lättillgängligt. Den består av en enda sammanhållen och relativt lättläst text som på flera områden innebär en klar förbättring av tidigare fördrag.
Det nya fördraget består av fyra delar varav den inledande delen liknas vid en grundlag som slår fast vilka värderingar som EU arbetar utifrån. Dessa värderingar är universiella och som varje demokrat kan ställa sig bakom. Vidare i fördragstexten nämns EU:s mål som bland annat är fred, välfärd, balanserad tillväxt, full sysselsättning, skydd av barn och jämställdhet. En viktigt fråga för Sverige var att fackföreningarnas roll i den nya konstitutionen skulle tydliggöras och stärkas. Detta har inte varit helt självklart tidgare, men finns med i den version som ligger för beslut.

En annan viktig nyhet i författningen är att också att ministerrådets överläggningar och beslut om lagar är öppna för allmänheten. EU:s medborgare kan också genom en miljon namnunderskrifter begära av kommissionen att lägga fram ett lagförslag, vilket stärker det medborgerliga inflytandet i EU radikalt.

EU:s nya konstitution har tillskillnad från tidgare fördrag skett i nära samverkan med ländernas regeringar och parlament. Europafacket och representanter från det civila samhället har haft inflytande i processen och medverkat i utformningen. Hela sättet att arbeta fram det nya fördraget har inneburit ett större allmänt deltagande. Framtidskonventet har verkat utifrån principen om öppenhet och deltagande. Detta är viktigt att säga eftersom det inte tillhör vanligheterna någon annanstans i världen.

Jag hoppas på ett franskt ja, inte för att jag gillar President Chiraq, utan mer för att jag tror på det europeiska samarbetet.

Man bör kalla saker och ting vid deras rätta namn

2005-05-25T11:32:00.000+02:00

"Muren är helt obegriplig, det går inte att uttrycka med ord hur vansinnigt sjuk den är", sa Carin Jämtin efter sitt besök på de ockuperade Palestinska områdena. Jag känner Carin väl och hon skulle aldrig uttrycka sig så om det inte fanns fog för det. Att bygga en mur med syfte att stänga in och föremjuka ett folk är inte en idé för 2000-talet, utan mer en relik från medeltiden. Carins uttalande är inte bara sant det är också politiskt korrekt, eftersom man bör kalla saker och ting vid deras rätta namn.

"Carins uttalande är inte bara sant det är också politiskt korrekt, eftersom man bör kalla saker och ting vid deras rätta namn"

En annan person som uttryckt sig ifrågan är Sherard Cowper-Coles som var brittiska ambassadör i Israel 2001-2003. Cowper-Coles sa i oktober 2002 att de ockuperade palestinska områdena är "the biggest detention camp in the world." Israeliska UD krävde en ursäkt men han vägrade och sa att en sanning ska man inte be om ursäkt för, specielt när den omfattar 3,5 miljoner palestinier. Idag är han ambassadör i Saudiarabien.

I vilket fall som helst är den enda möjliga vägen till fred genom substantiella förhandlingar baserat på FN:s resolutioner. Muren löser inga problem utan skapar enbart nya och födjupar konflikten ännu mer. Det internationella samfundet måste agera ifrågan om muren och Israels ovilja att förhandla kring en tvåstatslösning.

Bortrest

2005-05-25T00:45:00.000+02:00

Eftersom jag under ett antal dagar befunnit mig på resande fot och på ställen utan möjlighet att accessa internet så har jag inte uppdaterat min blogg med nya funderingar. Men så fort jag har fått några timmars sömn återkomer jag. GOD NATT!

Record, Pause, Rewind, Stop, Play, Fast-Forward...

2005-05-19T00:23:00.000+02:00

Blandband var min generations signatur. Det är nu 42 år sedan kassetten introducerades och förändrade en hel värld. Kassetten gav oss dödliga möjligheten att lyssna på musik på ett helt nytt sätt, men framförallt att under 90 min skapa något privat, likt ett känslomässigt CV. Möjligheten att skapa världens bästa party kassett eller en kassett för ensamma stunder gav oss emotionella ventiler samtidigt som kreativiteten släpptes lös. Jag har alltid tyckt att fel låt var öppningsspår på Led Zeppelin I, men med kassetten kunde jag göra något år det. En frihetskänsla som inte kan beskrivas utan måste upplevas. Nick Hornsby beskriver initierat i boken Hi Fidelity blandbandets grundläggande filosofi och är den ultimata hyllningen till blandbands fenomenet. Men nu idagarna har Sonic Youth's Thurston Moore kommit ut med boken Mix Tape: The Art of Cassette Culture. I boken berättar musiker, skådespelare, författare hur Blandbandet påverkat dom. Boken är en given nostaligtrip.

Antiamerikanska Protester i Manchester

2005-05-18T13:51:00.000+02:00

Världens största idrottsklubb har blivit amerikansk. Miljardären Malcolm Glazer har i idagarna tagit kontroll över Manchester United. Det är ingen hemlighet att United supportrarna är mycket upprörda över amerikanens övertagande av klubben där supporterföreningen äger 18 procent av aktierna. För några dagar sedan satte United-fans eld på en docka föreställande Glazer och det sägs att protesterna kommer att fortsätta över FA-cup finalen i helgen. Men vad protesterar dom egentligen emot? Att en amerikansk affärsman köpt klubben? Vad jag vet så är fotboll i dag lika mycket affärsverksamhet som det är en sport. Tröjförsäljning, TV-rättigheter, köpa och sälja spelare är viktigt för att storklubbarna ska vinna stora titlar.

" Malcolm Glazers intåg i engelsk fotboll skiljer sig inte något från Roman Abramovich, som också sågs som ett hot när han köpte Chelsea. Men i London har vindarna vänt"

Malcolm Glazers intåg i engelsk fotboll skiljer sig inte något från Roman Abramovich, som också sågs som ett hot när han köpte Chelsea. Men i London har vindarna vänt. Idag hyllas den ryske oljemiljardären Roman Abramovic av Chelsea-fansen efter första ligatiteln på 50 år. Han bevisade att mycket pengar spelar roll.
I för sig har Malcolm Glazer köpt världens rikaste klubb med lånade pengar och enligt ryktet så handlar det om höga räntor på dessa lån. Det finns därför en befogad rädsla hos fansen att Glazer kommer att höja biljettpriserna m.m. för att betala sina skulder. De skulderna blir nu klubbens skulder eftersom klubbens tid som börsnoterat bolag är över. Malcolm Glazer kommer att avnotera den. Trots detta så är jag helt säker på att det "amerikanska" Manchester United fortsättningsvis kommer att vinna stora titlar.

Unionen med Norge - En dansk historia

2005-05-17T09:40:00.000+02:00

Det är idagarna 100 år sedan norska stortinget unilateralt beslutade om att skiljas från Sverige, men skiljmässan 1905 skapade starka spänningar mellan Norge och Sverige och krig låg i luften. Det var först vid första världskrigets utbrott 1914 som saken kunde anses utagerad i och med Sveriges neutralitetsförklaring. Unionsupplösningen var inte heller den första mellan Norge och Sverige. Historiskt har länderna haft tre unioner varav den första redan 1319-1363, den andra genom Kalmarunionen 1449 och den tredje och sista 1814-1905. Den tredje unionen kom till efter freden i Kiel 1814 och innebar att kungen av Danmark tvingades avträda alla sina rättigheter och anspråk på kungariket Norge, vilket under full ägo och suveränitet skulle tillhöra kungen av Sverige.

"Faktum är att den tredje unionenens tillkomst har väldigt lite att göra med Norge och norrmännen och desstå mer att göra med Danmark och danskarna"

När den tredje unionen mellan Norge och Sverige nämns glöms ofta en viktig detalj från just freden i Kiel. Faktum är att den tredje unionenens tillkomst har väldigt lite att göra med Norge och norrmännen och desstå mer att göra med Danmark och danskarna. Med freden i Kiel levererade Sverige ett diplomatiskt dråpslag mot sina danska ärkefiender. Danmark blev efter freden och förlusten av Norge ett litet land som inte mer kunde hota Sverige. De danska drömmarna om Skåne, blev för evigt enbart drömmar. Kort efter freden i Kiel 1814 inleddes nya föhandlingar som avslutades den 8 juni 1815 och som innebar att alla svenska engagemang på kontinenten med undantag för det förpantade Wismar avvecklades.

FATF äventyrar det globala arbetet för demokrati

2005-05-12T09:36:00.000+02:00

Debatten kring förslaget från det internationella organet FATF (Financial Action Task Force on Money Laundring) har kommit igång, och det är positivt. För om detta förslag genomförs så kommer det att innebära en långtgående myndighetsövervakning av organisationer som arbetar med bistånd. Kontroll av organisationer är i sig inget nytt och inget som per automatik behöver vara fel, men förslaget som nu ligger äventyrar det globala arbetet för demokrati.
I kort innebär förslaget att frivilligorganisationer och deras inre förhållanden ska kartläggas regelbundet så att "högrisk"-organisationer kan identifieras vars aktiviteter utomlands skulle kunna gynna terrorister, och endast misstanke om att en organisation kan kopplas till terrorism ska anmälas till ansvarig myndighet, i detta fall SÄPO. Att medverka i arbetet mot terrorismen är självklart, men den viktigaste frågan är obesvarad; Vad definieras som terrorism och vem gör denna definition?

"Stödet till ANC kamp mot apartheidsystemet är det mest kända exemplet och jag har svårt att se att det stödet skulle vara möjligt idag med FATF:s förslag"

I arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter ingår stöd till oppositionella grupper och organisationer som klassas som "fiender"av deras regeringar. Detta arbete bedrivs ofta under secretess och pengar slussas genom olika kanaler för att inte utsätta demokrati- och MR-kämparna för onödiga risker, vilket i värsta fall kan leda till döden. Stödet till ANC kamp mot apartheidsystemet är det mest kända exemplet och jag har svårt att se att det stödet skulle vara möjligt idag med FATF:s förslag.
Idag finns det redan en omfattande kontroll av hur biståndsmedel används, som är bra och transparent.

Makten, Ansvaret och Lynndie England

2005-05-04T12:35:00.000+02:00

Nu inledds den uppmärksammade rättegången mot Lynndie England. Lynndie England är den kvinna som kanske mer än någon annan person blivit synonym med övergreppen i Abu Ghurayb-fängelset. Nyligen utkom en intern militär rapport som friade de högst ansvariga i Irak från anklagelser. Argumenten för detta är samma som användes när fotona publicerades av CBS den 28 april 2004 - nämligen att det rörde sig om några få rötägg. Men frågan är om det verkligen är så? Handlar det endast om ett fåtal ruttna äpplen som fallit förlångt ifrån trädet? Det går inte att jämföra Lynndie England fallet med Dreyfus-affären eftersom hon uppenbart är skyldig och att det inte finns någon Emile Zola att försvara henne, men det finns likheter. Bushadministrationen har gjort allt för att skandalen ska hållas nere på lägsta möjliga nivå vilket har inneburit att endast fotsoldater och administrativ personal ställts inför rätta och döms till långa fängeslestraff.

"Det går inte att jämföra Lynndie England fallet med Dreyfus-affären eftersom hon uppenbart är skyldig och att det inte finns någon Emile Zola att försvara henne, men det finns likheter"
Det är ingen hemlighet att USA under de senaste åren antagit en en linje som direkt går emot Genevékonventionerna samt tänjt på andra vedertagan regler rörande tortyr. President Bush har själv sagt att Genevékonventionen inte kan appliceras på terrorister. Men vilka är terrorister och vem gör den bedömningen? Uppenbart har väldigt många människor, i synnerhet araber och muslimer blivit behandlade som terrorsiter. Allt fler har stigt fram och berättat om händelser i Afghanistan och på Guantánamobasen där likheterna med övergreppen i Abu Ghurayb är slående. Det finns uppenbart ett mönster eller ett system att i synnerhet mot muslimska fångar använda sig av tortyr som bygger på sexuella föremjukelser och övergrepp.
Ett annat inslag som uppmärksammats och ytteliggare kan läggs till bevishögen är att USA systematiserat tortyr av "misstänkta", genom att skicka gripna vidare till tredje land där förhörsmetoder tillämpas som är bannlysta i de flesta i-länder och demokratier.

"Lynndie England blir i detta sammanhang en liten kugge i ett jättelikt maskineri där någon eller några måste hålla i spakarna för att maskinen ska fungera"

Allt detta sammantaget skapar ett mönster som tydligt pekar på att Bushadministrationen använder sig av tortyr och övergrepp i kriget mot terrorismen. Lynndie England blir i detta sammanhang en liten kugge i ett jättelikt maskineri där någon eller några måste hålla i spakarna för att maskinen ska fungera.
Jag kan inte låta bli att se rättegången mot Lynndie England och andra lägre rankade soldater som något farsartat, trots att personerna på de anklagades bänk defacto gjort sig skyldiga till tortyr och övergrepp. Vi vet att hon kommer att bli dömd och trots det kvarstår den viktigaste frågan, och det är frågan om högre officerares ansvar och självklart Bushadministrationens ansvar. USA har de senaste åren underminerat och frångått internationella avtal och konventioner som rör tortyr. Varför? Om det är så att Bushadministrationen anser att tortyren och övergreppen i Abu Ghurayb-fängelset är förkastligt, då finns det heller ingen anledning att frångå dessa konventionerna som har ett tydligt syfte; att motverka tortyr och övergrepp.

Pet Sounds - Inte Bara Skällande Hundar

2005-05-02T12:38:00.000+02:00

Brian Wilson spelade upp en kassett med skällande hundar när skivbolaget ville veta vad han sysslat med de senaste månaderna i inspelningsstudion. Snabbt samlades skivbolagets ledning till ett krismöte för diskutera igenom innebörden av Wilsons hundar. Sammanträdet genomsyrades av irritation och en dos nervositet med tanke de pengar som lagts ut på skällande hundar. - Fimpa honom, föreslog en kraftigt rökande herre. - Jag håller med, Brian har uppenbarligen blivit helt tokig och vi måste rädda det som räddas kan, klargjorde en man i beige kostym medan han nervöst rättar till sina papper. Brian Wilson fick tillslut färdigställa det han påbörjat. I maj 1966 släppte The Beach Boys LP:n Pet Sounds som idag klassas som en av de alla bästa skivorna någonsin. Utan att överdriva är detta århundradets mest inflytelserika album. Platta är genialisk, ett mästerverk som influerat artister och producenter i flera generationer och få album har varit så omskrivet som just Pet Sounds. Skivan har debatterats i allt från fina kritiker rum till replokalen i källaren. Den har överanalyserats av människor som lyssnat genom varenda sekvens för att efteråt i mycket omständiga termer kunna tala om hur bra denna produktion är. Det är sant att Brian Wilson tog ut allt och lite till av det som fanns till hands i form av teknik och musikaliskt kunnande. Det är helt sant att Beatles LP Rubber Soul inspirerade Brian Wilson i hans arbete med Pet Sounds. Det är också sant att en jämförelse med Sgt Pepper´s inte gör albumet rättvisa. Faktum är att skivan inte kan jämföras med något annat. Lyssna speciellt på låtarna God Only Knows, I Know There´s an Answer och Caroline No som är fulländade låtar, både som renodlade pop dängor, men också musikaliskt och tekniskt. Allt är så fantastiskt genialiskt.
Den som inte har "Pet Sounds" i sin samling har ingen fullständig samling. Och om ni nu känner för att springa ner och inhandla detta fantastiska alster så köp istället 1997 års utgåva som heter The Pet Sounds Sessions. Det är samma skiva fast utspridd på 4 cd-skivor. Den ger betydligt mer av det goda plus lite till.

Vad är en Blogg?

2005-04-30T12:55:00.000+02:00

En Blogg är en webbaserad publikation som uppdateras regelbundet. En Blogg innehåller oftast personliga tankar och åsikter kring ämnen som Bloggaren vill dela med sig av. Därför har jag, som så många andra med åsikter fallit för detta medium.